Datasets:

Finnish-NLP
/

swe_Fineweb2_edu_scores

Modalities:

Text

Formats:

Size:

Libraries:

Dataset card Data Studio Files Files and versions

xet

Community

Dataset Viewer

Auto-converted to Parquet

Split (1)

train · 59.3M rows

text stringlengths 231 725k	edu_score float64 0.56 4.22
Börjar du bli klar med dina studier eller läste du kanske precis klart din sista kurs? Då är det kanske dags att ansöka om examen! Vi möter just nu väldigt många studenter med frågor om hur man ansöker om examen, så jag tänkte gå igenom lite kort hur det går till. Det första som kan vara bra att veta är att man själv måste ansöka om examen efter att man läst klart sitt program eller läst ihop tillräckligt med kurser för att kunna ta ut en examen. Även om du till exempel läst klart sjuksköterskeprogrammet så har du ingen sjuksköterskeexamen förrän du ansökt om examen och fått den utfärdad. Blanketten för att ansöka om examen hittar du på vår hemsida. Där kan du även läsa på mer om examen, vilka olika examensordningar som finns och vilka regler som gäller för att ta ut en examen enligt respektive examensordning. Till ansökan om examen ska alltid bifogas ett personbevis, som du kan beställa från Skatteverket. Ibland kan det även vara så att du måste bifoga andra handlingar, så läs instruktionerna på ansökningsblanketten noga. Tycker du fortfarande att det är förvirrande, eller har du bara ingen skrivare att skriva ut ansökningsblanketten på, så kan du alltid komma förbi oss på Studerandeexpeditionen på St Olofsgatan 10B, öppet mellan 9.30-14. Vi har blanketter för att ansöka om examen och vi kan också besvara eventuella frågor du kan tänkas ha kring din examen. Kommer du förbi oss mellan 9.30-12 så har våra studie- och karriärvägledare även öppet för besök, så känner du dig lite vilsen rörande livet efter examen så kan du även få sätta dig ner för ett samtal om dina karriärmöjligheter. Man kan lätt känna sig lite vilsen även med ett examensbevis i handen, så vill du bolla lite tankar och idéer kring vad för slags jobb du kan söka med din examen eller vilken karriär du hoppas få så tycker jag definitivt att du bör utnyttja möjligheten att träffa en studie- och karriärvägledare. Om du inte planerar att börja jobba efter examen utan tänker läsa vidare på till exempel ett masterprogram så kan det vara bra att veta att man för att börja läsa på ett masterprogram vid Uppsala universitet nuförtiden måste ha en kandidatexamen. Tänkte du läsa en masterutbildning nu på höstterminen 2011 bör du därför ansöka om att ta ut en kandidatexamen om du inte redan har en.	2.390625
Så det ligger i sakens natur att inte ens en borgerlig regim klarar av att förenkla för företagare, utan istället växer det hela bibliotek av regler som man i värsta fall måste vara insatt i för varje dag som går. Men om man anstränger och är positivt sig så har faktisk alliansregimen gjort några saker för att förenkla för företagare. Jag hittar dock bara två, kanske kan läsarna hitta fler? För det första att man som enskild firma bara behöver en kund idag. Tidigare behövde man ragga tag på flera kunder för att t ex kunna börja konsulta. Tidigare socialistregimer har ju sett enskilda firmor som ett sätt runt t ex LAS, men den engelska benämningen self employed passar bättre än enskild firma - självanställd. För självanställning så måste man inte ha flera uppdragsgivare, det är bara en annan, frivillig, anställningsform. Iaf så förenklar detta för många företagare, t ex de som vill starta en konsultverksamhet. Det andra är att man höjde möjligheten för direktavskrivningar av inventarier från tidigare omöjliga 5000:- SEK ex moms, till ett halvt prisbasbelopp om drygt 21 000:-, vilket förenklar bokföring och direkt kvittar årets inkomster mot relevanta inköp. De flesta inköp kan göras för under 21 000:-, inklusive datorer, vilka tidigare behövde bokföras som tillgångar och skrivas av över flera år, något som jag anser på inget sätt är positivt för företagaren då inflationen gör att en avskrivning i framtiden är mindre värd en en direkt avskrivning. De enda som är lyckliga över att inte direktavskriva är börsföretagen som därmed kan se ut att göra större vinster än vad de har kassaflöden. Köper man som företagare ingenting till företaget som kostar över ett halvt prisbasbelopp så blir årets resultat och kassaflöde i princip en och samma sak. En stor förbättring iaf. Någon som vet något mer som blivit bättre?	2.15625
\|Utgiven\|\|2006\| \|ISBN\|\|9781841494054\| \|Sidor\|\|357\| \|Språk\|\|Engelska\| Tricia Sullivans sjätte SF-alster skrev hon när hon var gravid och utmattad, enligt egen utsago; därför inte hennes bästa. Utropstecken! Om det här är en lågpresterande Sullivan är hon antingen a) full av falsk ödmjukhet eller b) en författare som inte kan vara ointressant. Vissa människor tycks bara ämnade att skriva och hon kan nog vara just en sådan. Detta skulle kunna kallas en världens-undergångs-roman och sorteras in under skräck eller SF eller någonstans mittemellan. Men ändå inte. Om bokhandlarna hade en hylla med kategorin Bra skulle den stå där. Handlingen: New Jersey-tjejen Cassidy var tills nyligen musikstudent på Bard College och inbegripen i letandet efter 'the transliteration of terror' i sitt musikstycke "Nuclear Day Dream". Vi möter henne dock blodig på landsvägen medan skolan står i lågor, och hennes pojkvän är innebränd i en bil; vi följer hennes förvirrade färd till en stad där människor inte är de de var, där de tror Cassidy är någon annan och där ingen ser det Cassidy kan se – eller höra, framför allt höra, nämligen: Det! Gradvis börjar världen krackelera och Cassidy berätta för oss vad som hänt henne innan Det anföll. Det hade varit trevligt att beskriva mer handling - det där var i princip bara de första 30 sidorna - men dels händer det alldeles för mycket och dels skulle det förta hela läsarupplevelsen. Det är oerhört välkomponerat och berättelsen flyter på raskt och händelserikt och uppmanar till sträckläsning. Boken öppnar "pang på rödbetan" och med Cassidy som guide tas vi in i en stundom roande men mest oroande verklighet, genom en värld i upplösning från små rämnanden till allt större. För varje ny vetskap vi får om vad som pågår grumlas helheten något mer, vi läsare kan bara försöka förstå medan härvan nystas upp. Inget är uppenbart, inget betonas; små ledtrådar dyker upp nästan obemärkt och man får vara alert. Mitt i detta flöde lyckas Sullivan göra en lysande beskrivning av Cassidy, som känns på riktigt. Det är annars inte SF-litteraturens främsta kännetecken med pricksäkra personporträtt. Boken flyter mellan genrer, med en första halva som påminner om Stephen King, Lovecraft och Clive Barker, till en andra halva som lutar åt Matrix (fast med bra karaktärer) och Alice i Underlandet. Utan att säga för mycket (åter igen) är det en historia med ingredienserna apokalyps, konst, sista-människorna-på-jorden samt kognitions-, varumärkes- och strängteori; alltsammans ihopsatt med ett kitt av förvirring och presenterat genom ett lekfullt språk. Nästan varenda mening har en knorr, det är alltid nära till humor, om än genomsyrad av svärta. Sullivan återvänder i boken till sitt eget gamla Bard College och sitt eget deltagande i Music Program Zero. Kanske är Cassidy i själva verket Tricia Sullivan själv. Kanske är alla andra karaktärer i boken plockade från verkligheten. Kanske är det därför de känns så genuina och på riktigt. Oavsett vilket lyckas hon skriva trovärdigt trots den minst sagt bisarra inramningen, och detta med små medel. Pricksäkra formuleringar, snarare än ett överflöd av information, fångar personer, känslor och skeenden. Sullivan får också leva ut en hel massa musikteoretiska krumsprång och funderingar som jag själv bara kan le nervöst och halvförstående åt. Hon flätar ihop snustorr teoridiskurs och gränslös konst, får några feberdrömska idéer, och säger: Tänk om det verkligen är så här. Mitt i detta djupa (som har bäring på historien) passar hon på att inflika kommentarer om musik och musiker hon gillar eller ogillar (hennes frontalangrepp på Philip Glass är utan nåd). Varför är jag då så förtjust? Den här boken har jag väntat på utan att veta om det. Den här boken är skriven till sådana som mig; det är inte ofta man känner så. Det kan vara den igenkännbara bilden av 1980-tal som förmedlas, med detaljer som de där tjocka bläckpennorna med fyra olika färger. Det känns som om Sullivan och jag känner varandra, eller åtminstone gått i parallellklass. Vi spelade nog D&D ihop och lyssnade på Jethro Tull och "Brain Salad Surgery" tillsammans. Avslutningsvis måste det också poängteras att den som i likhet med mig och Tricia Sullivan vet vad Kobiashi Maru är för något, den är snubblande nära en Star Trek-nörd. 'I take it back', she said. 'God, whatever I said, I take it back. I don't want there to be real dragonriders. I don't want there to be more to life. I don't want to be a hero. I just want to be normal and go shopping and watch TV like everybody else'. Either God wasn't listening, or there was no God - or maybe God thought this was all a good joke, because after that the music started following her around. And inevitably the intrusion of sound went hand in hand with more alarming intrusions: events that Cookie called Haunted House Sandwiches because they consisted of anomalous objects appearing where they shouldn't be. Most of them were small and quotidian intrusions; a bottle of Japanese nail polish appearing in her refrigerator; an extra aisle in her supermarket devoted only to bicycle tires; etc. Some were horrific, like the bonus insert in her subscription copy of The Dragon magazine: it was a sample issue of something called Grid Times. It featured body parts in green-and-white photography; faces with glassy eyes and tongues swollen in dead mouths; schemata for machines she didn't recognize. Cookie burned it and flushed the ashes down the toilet. Publicerad: 2007-03-23 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-17 19:39	2.640625
Har du några frågor om hur Dramaten styrs? Varför saker är som de är på Dramaten? Vad som har hänt under året? Om verksamheten och ekonomin? Skriv din fråga i kommentarsfältet nedan eller mejla till email@example.com. Marie-Louise Ekman, teaterchef och VD, och Mikael Brännvall, vice VD, svarar här på bloggen. Torsd 28 april är det årsstämma på Dramaten, då behandlas årsredovisningen för 2010 och en styrelse väljs. Kungliga Dramatiska Teatern AB är, som förkortningen AB i namnet antyder, ett aktiebolag. Det ägs till 100% av svenska staten. I bolagsordningen för Dramaten anges att: ”Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att driva teaterverksamhet samt därmed förenlig verksamhet. Verksamheten ska syfta till att främja scenisk konst.” Dramaten arbetar efter riktlinjer från regeringen. Dramaten ska bland annat: - vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder. - kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet. - vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom teaterns område - stödja nyskapande svensk teaterkonst genom att beställa och framföra nyskriven svensk dramatik - ha en varierad repertoar samt en god balans mellan klassiska och moderna verk i repertoaren samt nyskapande verk på svenska språket - nå en så bred och stor publik som möjligt - i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt främja det internationella och interkulturella utbytet och samarbetet.	2.421875
- M: Mognadstesta alla ---åringar [IMG][/IMG] Inför skolstarten ska alla ---åringar göra ett mognadstest för att upptäcka dem som behöver extra stöd i första klass. Det föreslår Moderaternas nya skolpolitiske talesperson Tomas Tobé, skriver Svenska Dagbladet. - Med ett test kan man lättare hitta de elever som har svårigheter, säger Tomas Tobé, till tidningen.Men oppositionspartierna sågar förslaget. Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan säger till SvD att huvudproblemet är att det saknas pengar för att ge alla elever det stöd de behöver och att några tester därför inte har något värde. More... Disclaimer: Trading foreign exchange on margin carries a high level of risk, and may not be suitable for all investors. The high degree of leverage can work against you as well as for you. Before deciding to trade foreign exchange you should carefully consider your investment objectives, level of experience, and risk appetite. The possibility exists that you could sustain a loss of some or all of your initial investment and therefore you should not invest money that you cannot afford to lose. You should be aware of all the risks associated with foreign exchange trading, and seek advice from an independent financial advisor if you have any doubts. Any opinions, news, research, analyses, prices, or other information contained on this website is provided as general market commentary and does not constitute investment advice. Forex Capital Markets LLC. will not accept liability for any loss or damage, including without limitation to, any loss of profit, which may arise directly or indirectly from use of or reliance on such information.	1.398438
Vad ska man säga om vädret idag, mer är att jag börjar bli trött på allt snöande. Igår var det riktigt kallt och klart och idag är det nollgradigt och snön faller med stora blöta flingor. Det blev heller inget målande i butiken igår eftermiddag, blev istället tvungen att ta upp kampen mot växande istappar och snö på taket. Och den kampen fortsätter idag! Hos tisdagstema ska man idag visa en bild av ett pågående kaos, men hur gör man om man vill visa hur snökaoset i min hjärna ser ut? Vi får se om jag kommer på någon bra idé till eftermiddagen!	0.984375
Den svenske terroristen Mirsad Bektasevic är en fri man. Det uppges i islamistkretsar i Göteborg. Det är den för terroristbrott dömde – och i högre instans friade – Mohamoud Jama som uppger att Bektasevic släpptes ur svenskt fängelse i maj. Uppgiften förekommer i en diskussion på den islamistiska nyhetskanalen Ummah Nyheter på Facebook. Mirsad Bektasevic, född 1987 och uppväxt i Kungälv utanför Göteborg, greps 2005 i Sarajevo. Vid razzian hittades 18 kilo sprängmedel, ett självmordsbombarbälte och en videofilm där Bektasevic och hans medhjälpare berättade om sina avsikter. Han dömdes i januari 2007 till 15 år och 4 månaders fängelse för terroristbrott. I juni 2009 överfördes han till svensk fångenskap. Enligt Mohamoud Jama, som kallar sig Abu Handala på Facebook, är Bektasevic "med Allahs försyn" "redan frisläppt, sen i maj" och alltså "ute sen månader tillbaks". Det kan förstås vara av intresse att veta vilka åsikter och intentioner Bektasevic har idag. Tyvärr har han varit tämligen tystlåten om dessa. Dock har han under tiden i fångenskap hållit kontakt med den svenske islamisten och propagandaspridaren Ralf Lennart Wadman, alias Abu Usama El Swede, som även besökte honom i fängelset i Bosnien. Genom honom skrev han hem till sina vänner och anhängare och förklarade utan ånger att han var stolt att sitta i fängelse för Allahs skull. "Jag vet att många av er tror att det är helt förfärligt för mig här i fängelset, men det är inte så. Tvärtom så känner jag mig hedrad för att jag sitter fängslad för Allahs skull. Gud har slutit ett avtal med dem troende, enligt vilket Han i utbyte för deras liv och egendom lovar dem Paradiset. Så varje gång när bröder i Jihaad lämnar denna värld, eller blir fängslade av fienden, kom alltid ihåg att detta är Nåd från Allah och ett steg närmare till vinst, för martyrerna väcker Imaan hos andra troende som kommer att fortsätta där vars deras bröder stannade, medans dem fängslade stärker sig själva med kunskap och erfarenhet och tålamodigt väntar på att deras tid ska komma. Alla dessa prövningar och alla dessa smärtsamma vägar särar dem svaga troenden och hycklarna från dem starka troende och endast dem starka i Tron kommer att segra över shaytans armé och ge seger till Islaam."	2.03125
Artiklar av Sven Sandström Årets spralligaste händelse i Svinstorp ÖRKELLJUNGA På fredagsförmiddagen var det kosläpp hos mjölkbonden Göran Nilsson. Sparkrav nära knäcka socialförvaltningen ÖRKELLJUNGA Kravet på att hämta igen ett stor underskott och prognoser som pekar på ett fortsatt minus innebär att socialförvaltningen i Örkelljunga funderar på att spara in på tjänster. SD vill att Örkelljunga uppvaktar regeringen ÖRKELLJUNGA SD utmanar Alliansen om att höja ersättningen till 6 000 kronor per månad. Kolsvart i butik efter Eon-miss ÖRKELLJUNGA Under en timme, mellan klockan åtta till nio på förmiddagen, var det kolsvart hos Coop Extra i Örkelljunga. Bokbytaredag på biblioteket ÖRKELLJUNGA I Örkelljunga bibliotek har ett bord avsatts för den som vill byta sin gamla bok mot en annan. Tina Svensson Canyons gick inte vidare Örkelljunga Några frågor till Tina Svensson, solist i dansbandet Canyons, som deltog i Dansbandskampen. Detektor gav utslag i jakt på gifttunnor ÖRKELLJUNGA På ett otillgängligt och vattensjukt skogsområde har jakten på gifttunnor inletts. Full rulle för husbilsförsäljare i Örkelljunga ÖRKELLJUNGA Bengt i Örkelljunga ab säljer husbilar som aldrig förr och har bestämt sig för att bygga en ny utställningshall på anläggningen vid Skåneporten. Använder konsten till att sjunga in sina verk ÖRKELLJUNGA Det sprakar av färger kring konstföreningens maj-utställning i Kulturhusets galleri. Fortfarande osäkert kring byskolorna ÖRKELLJUNGA Utbildningsnämndens förslag om att behålla byskolorna i Örkelljunga kommun och utöka med en sjätte årskurs från läsåret 2014 blir det som går fram till kommunfullmäktige om några veckor. Vägen till dansbands SM går med musik ÖRKELLJUNGA Örkelljungasångerskan Tina Svensson kan bli svensk mästare med Canyons. Skånes Fagerhult hårt drabbad ort SKÅNES FAGERHULT Orten i den norra delen av Örkelljunga kommun har drabbats hårt på senare tid. Arbetstillfällena har blivit allt färre. Oviss väntan för 110 anställda på Harbo SKÅNES FAGERHULT Harbo i Skånes Fagerhult försattes i konkurs den 30 april. Besökare ska kryssa sig till klämdagsfesten ÖRKELLJUNGA Nya inslag ska lyfta Örkelljungadagarna. Ett lokalt korsord ska få folk till byn och lokala kändisar ska vara med om att tjuvinviga utescenen i Dalen. Huvudnyheter JUST NU: Rånarna jagas mot Höganäs Ängelholm Gärningsmännen som rånat en guldsmedsbutik och skjutit tre personer kör enligt vittnen i en mörk Audi i riktning mot Höganäs. "Det här kan bli värre" Skånes Fagerhult Släckningsarbetet på torvmossen Flåssmyr kan mycket väl komma att pågå under hela helgen. Det finns även risk för ytterligare spridning. Helsingborgs bryggeri firar två år med vinst Helsingborg Först gick det neråt, men nu går det uppåt. Så kan man beskriva Helsingborgs bryggeris ekonomi under deras två första år. TEXT+TV "Han har allt som hör till den här tävlingen" Eurovision Vem talar Marjan Svab om? Vi laddar inför finalen i kväll med HD:s osannolika eurovisionduo. Bonnie Tyler trivs med ESC Nöje När hon hade sin första stora hit var de flesta av deltagarna i årets Eurovision Song Contest inte ens födda. Ung svensk död i fall från fest Oslo En 20-årig svensk omkom när han föll från en fest på en takterrass i Oslo natten till lördagen. Dna ska spåra stulna kyrkoskatter Stockholm Kyrkorna hoppas stoppa stölder genom att märka sina kulturskatter med konstgjort dna. Fängelse för kofotsattack HÖGANÄS En Nyhamnsbo som gav sig på en höganäsare döms till ett år och tre månaders fängelse. Ventrafiken lovar bättring LANDSKRONA Efter den senaste tidens hårda kritik gör Ventrafiken en pudel. Skolresultaten sänker Helsingborgs rankning HELSINGBORG Helsingborg rankas som en medelkommun i Fokus jämförelse. Bättre skolresultat hade kunnat höja nivån. I Landskrona steg "Zlatanaktien" rejält LANDSKRONA Om Zlatan var kung i barnens ögon tidigare än han i det närmaste gud i dag. Åtalas för vattendåd mot Jehovas vittnen ÄNGELHOLM Misstänkte köpte vattenslangar, borr och växtgift samma dag som villor vattenfylldes och trädgård förgiftades. På 95-årsdagen kom La Nilsson hem igen Båstad Hovsångerskan Birgit Nilsson är tillbaka i Båstad i keramisk form.	1.875
Nydelig pion ! Og verdens søteste Sally !God st.Hans til deg og dine.Klem fra Margrethe :o) så söt. Hon är ju sååå söt!!Ha en fin fortsättning på helgen!Kram Agnetha Bara så söööt.Ha en skön fortsättning på helgen.Största kramen Rita ♥ Je suis heureuse de pouvoir voir que ta chère petite Sally est en pleine forme... Gros bisous à vous deux. Söta fina Sally ♥Kram Så söt, du är i gott sällskap,kram. Åhh så fin....kram på er Å så SØT & "gullig"(som dere sier i Sverige:))Riktig fin lørdag:)Klemmer fra Vibeke En liten Sally - alltid rätt!Agneta kram hon är så söt så man blir så sugen att skaffa hund. kram kram Å lilla Sally är så söt så jag smälter......Kram Lussan Bara sååå söt :).Önskar dig en fortsatt fin midsommarhelg.Kram Ing-Britt Hej gumman !Vilken liten goding du har =)Hoppas du haft en mysig midsommar helgMassa kramar Men vilken gosing ;)Tack för svaret om lamporna, dom är super snygga kan du hälsa din händige man =) Hoppas att du har en fin midsommar helgKram Tessan Sweet sweet sweet Sally...love love love ...xxx... så fin.Ha en fin kväll!KramHanna En sådan fin vän. Själv blir jag glad över att ha haft ögonkontakt med en vild fågel. Söt hon är.:))Ha en skön söndag vännen.kram Ulrika Söta Sally!Hoppas att du haft en härlig Midsommarhelg!?Kram Sofi Så söt lilla Sally! Ha en fin kväll! Kram Iréne Sötstruten Sally! Jättefina bilder.Ha en skön kvällKramar Louise En liten försenad midsommarhälsning till dej. Hoppas att allt är bra.Kramisar Birgitta Ja nog är hon söt allt, lilla Sally .. =)Må så gott!Kram Patricia Tänk att man blir såå glad av att se en bild på en hund. Men det är ju inte vilken hund som helst...;)) Kram Kate När jag ser henne blir orden; nämän pluttan då, tå fiiin!Jag kan inte prata rent!!!Sedan kommer gapskrattet när jag läser om njurarna. Kanske jag lever lite längre nu.KramarCia Men vilken söt liten vovsing! Skicka en kommentar	0.960938
11Jun 2011Sommarhus att drömma om rots att man bara får se utsidan av det här gulliga sommarhuset på Long Island så finns det mycket idéer att hämta. För vad sägs om tallrikar på fasaden, en utomhusdusch och gulliga meddelanden på en griffeltavla vid entrén? Väldigt charmigt och ombonat och hela reportaget ska finnas i Martha Stewart Living – jag undrar om man får se hur det ser ut inuti också? Via Apartment Therapy. Translation: I love this little summer house on Long Island, but I want to look inside as well!	0.992188
tisdag, 25 september 2012, 09:47 Återigen är det då ett sånt här inslag på TV som bara visar en bild av historien. Det är inte ofta men det händer då och då. Jag ser eller hör något som jag får en olustkänsla inför men kan inte riktigt sätta ord på det. När jag ser såna här klipp så tycker jag inte vi kommer fram till något. Dessutom när det målas upp på det här sättet att allt jag gör på nätet registreras av företag som bara väntar på att hugga mig i rätt situation när jag inte kan motstå att förköpa mig helt okontrollerat… Så kan man också vända på det. Hur kommer det sig att jag fortfarande får så många irrelevanta och ointressanta erbjudanden på nätet. Om nu företag har ALL information om mig. Är de så lata så de inte kan anstränga sig det minsta?? Om jag skriver något i mina mail om Canon kameran så tar jag gärna ett bra erbjudande på det. Å andra sidan så är det självklart att jag ibland oroar mig för att min dotter ska ha svårt att få det arbetet hon verkligen vill ha för att missvisande information om henne finns på nätet. Vänner kan tagga henne i alla möjliga situationer, hon kanske i tidig ålder gått med i en grupp som ger en felaktig bild av henne och så vidare. Men har inte den här diskussionen stannat på en konstig nivå? Jag gillar inte att frågan tas upp om och om igen men att vi aldrig kommer fram till något konstruktivt utan bara stannar vid “förfasandet” över att det finns små gubbar som följer efter mig och kollar allt jag gör…	1.804688
Blev inspirerad av att skriva ett inlägg om bara X-Can V8P. Egentligen inte om uppdateringen från de tidigare modellerna, utan mer som ett koncept. Burken du ser på bilden är en hörlursförstärkare. Inget nytt, marknaden för dessa har ökat rätt mycket. Det är inte så konstigt. En hörlursförstärkare kan tyckas som en onödig produkt. De flesta cd-spelare och i stort sett alla förstärkare har ju hörlursutgångar. Men de är oftast inte så bra. Till denna burk kopplar man alltså sin ljudkälla, till exempel en cd-spelare. Sedan stoppar man in sina dyra stora hörlurar och njuter. Man behöver alltså ingen förstärkare i mellan. Det är det klassiska sättet att använda dessa på. Men nu har utvecklingen gått framåt. Burken ovan fungerar även som en DAC, digital to analog converter. Varför? Det finns en bra anledning. De analoga utgångarna på dagens datorer och mp3-spelare är oftast riktigt usla. Koppla datorn till denna via USB och njut av välljudet. Givetvis finns det även utgångar, så du kan koppla vidare till förstärkaren, när du vill lyssna på högtalarna. Så det är alltså både en hörlursförstärkare och en DAC. Strålande. Det är dessutom en förförstärkare. Bra till vad? Två saker. Du behöver ingen annan förstärkare, köp ett maffigt slutsteg med massor av kraft, så har du en grym, och relativt billig kombination. Det andra är att du kan koppla den till ett par aktiva högtalare, dvs med inbyggda förstärkare. Sådana finns i alla prisklasser, även uppåt. Man kopplar alltså in sin dator, sin cd-spelare och sin ipod (om det går via USB). Ut strömmar ljuv musik via hörlurar och högtalare. Ska man lyssna på vinyl finns en matchande RIAA-förstärkare. Det finns dessutom en extern strömförsörjare, som man kan koppla både denna och RIAA-förstärkaren till. Vad kostar kalaset? Som exempel, två av världens absolut bästa hörlurar, Denon AH-D5000 resp. AH-D7000 kostar 6000kr resp. 10.000kr. Sennheiser har nyligen släppt ett par i samma klass. Vi pratar fantastiska hörlurar här. Skulle tro att om du vill köpa högtalare i samma klass pratar vi minst 100.000kr. Den här hörlursförstärkaren, X-Can V8P, kostar 4490:- på Reference Audio i Stockholm. Så för cirka 10.000:- får du ljud värt 10 gånger mer. En dator (som du förmodligen redan har), en X-Can och ett par bra lurar. Ett par lurar för 3-4000kr räcker förmodligen väldigt långt. Jag är i alla fall väldigt sugen på att köpa en. Ska provlyssna med ett par bra lurar nästa gång jag är i storstan. Tillverkarens sida: Musical Fidelity.	2.625
Din varukorg är tom.. Välkommen till LSG Communication AB Vi har kommunikationslösningar för 3G GSM HF VHF UHF. Många telefonanvändare har idag problem med att 3G och även GSM telefoner inte fungerar i vissa byggnader och lokaler. Det beror på att signalerna från basstationen inte tränger in i byggnaden. Byggnaden kan ha plåttak eller plåtväggar som skärmar signalen eller tjocka betong eller stenväggar som absorberar signalen. Lokalen kan också ligga under mark eller befinna sig i radioskugga. Att ha fullgod tal och datakommunikation är en förutsättning för effektivitet och produktivitet. Vi har kostnadseffektiva lösningar på dessa problem. En repeatern tar in 3G eller GSM signalen från en yttre antenn, förstärker och filtrerar samt återutsänder signalen i lokalen där signal tidigare saknades. Vi samarbetar med profesionella installatörer i hela landet som kan erbjuda en helhetslösning med garanterat bra resultat. Vill ni installera själv ger vi konstnadsfri installationssupport	2.09375
Idag hade vi avskedslunch för den skuggstyrelse som vi nu har haft i ett år. Det har varit åtta underbara tjejer och killar, och jag kommer verkligen att sakna dem. Som tur är kommer en av tjejerna att stanna kvar i styrelsen även nästa år, och två av tjejerna kommer att vara kvar, åtminstone under hösten, som adjungerade. Resten av förra styrelsen kommer att sprida sig över världen, och jag längtar redan efter att kunna läsa Twitter, Facebook och bloggar om hur de kommer att ha det i sina nya, spännande vardagar! Det här har varit första gången som vi haft en skuggstyrelsen, och det var lite osäkert från bägge håll i början. Vi funderade rätt mycket på hur mycket information de ville ha, hur mycket av deras tid som vi vågade ta in anspråk. De funderade i sin tur en hel del kring vad vi egentligen förväntade oss av dem, hur man skulle agera vid ett styrelsemöte till exempel. Hur “vilda” vågade de vara i sina förslag och funderingar? Samtliga verkar vara mycket nöjda med det år som varit, och vi enades om att det verkligen har varit win-win, med stora fördelar för bägge parter. Förutom att man fått en riktig styrelseutbildning genom Styrelseakademien och möjlighet att skriva en extra rad i sitt CV, har man också genom mötena med den ordinarie styrelsen fått en hel del insikter i vad styrelsearbete innebär. Även den ordinarie styrelsen och vi som är anställda på Mjärdevi Science Park har verkligen uppskattat skuggstyrelsens arbete. Från dessa tjejer och killar har vi inte bara fått värdefull input och bra förslag, utan de har också aktivt gått in och drivit olika typer av projekt för att öka kännedomen om Mjärdevi Science Park bland studenter. Exempel på detta är bland annat marknadsföring av Mjärdevistafetten ( som arrangeras den 6 september 2012), tävlingar med VD-luncher i pris och tillsättandet av studentambassadörer för Mjärdevi Science Park. Skuggstyrelsen har haft sina styrelsemöten före den ordinarie styrelsens möten, med samma mötesagenda och med samma ordförande. Det innebär att deras beslut och tankar kunnat föras över till den ordinarie styrelsen, och det har inte varit ovanligt att deras tankar kunnat påverka den ordinarie styrelsen och därmed gett dem ett ännu bättre beslutsunderlag. Den kommande skuggstyrelsen för 2012-2013 är i dagarna i stort sett utsedd, och i år kommer vi dessutom (på förslag av den förra skuggstyrelsen) att tillsätta studentambassadörer. Tanken är att styrelsen ska arbeta mer strategiskt och ambassadörerna mer operativt. Det ska bli mycket spännande att se hur det kommer att fungera, på vilket sätt vi allihop kommer att hitta våra olika sätt att samarbeta och vilka nya, roliga projekt vi därmed kommer att genomföra tillsammans!	1.976563
Pharoes är ett fyramannaband från Malmö som spelar alternativ rock med tydliga influenser från nittiotalets metal-scen. Det är dock svårt att genrebestämma Pharoes. Metal har alltid tyngd, men saknar ibland variation. Så är inte fallet för skåningarna i Pharoes. De plockar influenser från vitt skilda genrer och skapar på så sätt ett mångfacetterat och originellt sound. Pharoes är aktuella med sitt debutalbum Circle of Seasons. Den digitala releasen var 1 april. Den fysiska releasefesten äger rum på Babel fredagen den 13 april. Rockfotos Johannes Melender träffade Pharoes för att höra vad de själva anser om sina musikaliska influenser, skivinspelning och annat. Q: Hur bildades Pharoes? A: Vi spelade alla i olika band och kände varandra genom det. Vi hade ganska fast bestämda punkter som vi ville ändra på jämfört med de andra banden vi spelade i. 2010 började delar av bandet bildas. Efter att ha repat ihop en tid så kom Jonathan som spelar bas in i bilden och bandet blev komplett. Q: Hur skulle ni beskriva ert sound? Jag hör vissa influenser tydligt, men inte som en helhet. Finns det några band som har influerat er särskilt mycket? Ge gärna exempel. A: Vi kände oss jävligt trötta på mycket ny musik. Som att mycket gjordes enbart för att passa in i en viss scen eller genre som var populär då. Många av banden vi växte upp med är för oss tidlösa och verkar inte ha spelat för att nödvändigtvis bli kända. De förmedlar en genuin känsla i sin musik. En känsla som vi hoppas kunna återskapa genom vår musik. Faith No More, Deftones, senare Silverchair och Cave In är viktiga influenser för oss. Utan dom banden hade vi inte låtit som vi gör. En punkare kallades oss en gång för ”jättebra arena-emo”. Det stämmer ju så klart inte, men vi förstår tankegångarna. Vi spelar storslagen rockmusik med mycket känsla. Q: Hur var det att arbeta med ert debutalbum Circle Of Seasons? A: Det har varit en jävligt lång process, men det visste vi för att vi skulle få den att låta som vi ville. Det har varit många processer. Syntharna spelades in hemma i Ebbes vardagsrum. All stämsång la Ebbe i replokalen. Vi har gjort många budgetlösningar. Vi tycker att skivan låter betydligt mer påkostad än vad den är. Matte Persson och Gustav Brunn på Studio Bengt har gjort ett fantastiskt jobb.	2.609375
Feminister har bättre sex bygger någonstans på den tröttsamma myten om att ”vanliga” män inte är särskilt bra i sängen och inte vidare intresserade av tjejens njutning. Likaså bygger den på myten om ”vanliga” kvinnor som är dåliga på att ta för sig och säga vad de vill och att vanligt heterosex alltid består av en maktskillnad i obalans mellan mannen och kvinnan. Feminister däremot, är per definition bra på att knulla. Har man studerat samhällets ojämlikhet är det naturligt att man tar med det i sängen och killen blir en tillgiven giver och tjejen en frigjord jävla härlig tjej som kräver orgasmer på löpande band. Eller? De enda som tjänar på myten om att män generellt är kassa i sängen, inte vet var klittan sitter och är ointresserad av hur bruden har det, är faktiskt män och deras ego. Det räcker med att man hittar till klittan och gör ett försök att få tjejen att komma, så är man automatiskt bra. Det blir något slags good guy-komplex där en kille blir bra, bara för att han inte är dålig. Det leder också till att ”bra i sängen” blir något universellt epitet, oavhängt liggsällskap och situation, där kriterierna kan bockas av på en lista. For real, hör jag fler killar prata om att de är bra i sängen för att de är ”intresserade av att få tjejen att komma” eller ”gillar att gå ner”, så kräks jag. Ni är inte unika på något sätt, jag är hemskt ledsen. Män är generellt jävligt bra i sängen, om man ska gå på de kriterierna. Huruvida man sedan synkar och det blir ett bra liggande i stunden är en helt annan sak. ”Bra i sängen” är inget universalepitet. Det finns faktiskt inga diplom till den som hittat klittan, som kommer att funka att dra fram i alla situationer. Och fuck no att en feministisk analys av samhället har ett shit med de skillsen att göra. Det jag kan skriva under på är att man gemensamt kan analysera och tänka till om hur det gemensamma sexet funkar, relaterat till strukturer och stereotyper. Det uppskattar jag verkligen. Men i helvete heller att det automatiskt leder till bra sex. Men ännu värre är att Feminister har bättre sex anspelar på myten om att feministiska tjejer har bra sex. Som feminist vet man automatiskt bättre än de stackars icke-upplysta offertjejer som fejkar orgasmer, inte kräver något av killen, har ont under sex, har ställa upp-sex de egentligen inte vill ha och så vidare. Feminister är ju jämlika i sängen och med sina upplysta roller i att känna till strukturer och vilja frigöra sig från dem, är vi också frigjorda i sängen. Ja, eller så skapar feministepitetet ännu värre skuldkänslor över att man inte lyckas leva upp till det där idealet kring orgasmerande, frigjord feministtjej. Så skäms man ännu mer över att som sexualpolitiskt medveten feminist ändå fejka orgasmer, ställa upp eller anpassa sig. Jag är så fruktansvärt trött på politiska rörelser som bara behandlar idealism och inte mänskligt felande. Könsmaktsordningens feminism är på många sätt en av de starkaste i det slaget. Det finns så oerhört många fel i den här typen av feministisk åskådning. Rätt sorts sex, rätt sorts porr, rätt sorts syn på sin egen kropp och rätt sorts sätt att organisera sitt privatliv och sin relation. En heteronormativ åskådning där alla skavanker och felanden putsas bort, istället för att lyftas fram i ljuset så att den kan analyseras och arbetas på. I queerteorin har jag hittat ett större utrymme för olika sorters mänsklighet, men inte heller här går man fri från idealismen. Jag förstår inte hur vi ska kunna förändra samhället om de enda som får visas upp är de som lever upp till idealen och där perfektion har blivit ett politiskt krav på de som ska uttala sig. I det politiska samtalet ryms bara idealister eller de som gått ur något icke-politiskt (ojämställd relation, misshandel, varit homofob osv.) och blivit starkare människor. Det känns jävligt obehagligt om inte allt vårt mänskliga felande och våra skavanker också får plats. Jag vill ha en feministisk rörelse som rymmer fejkade orgasmer, tjocknojor, destruktiva relationer, opererade bröst, ansiktssprut och för mycket smink. Där alla våra smutsigaste sidor och begär är tillåtna. Där det inte finns några "kvinnliga förebilder" som ska bära idealism-oket. Där det varken finns något rätt eller fel, utan bara ett kontinuerligt samtal om hur vi vill leva, vad som begränsar oss till att leva på det sättet och hur vi kan frigöra oss från de begränsningarna. Det är egentligen bara det som är intressant.	2.265625
Härlig blogg:) Vi brukar också göra sushi själv:) Himla bra med lite handfasta tips jag har funderat på de dära utoinvända rullarna! Hur gör resturangerna sin wasabi? Åh vad gott det ser ut! Sv: Verkade solbrillorna lagom stora för ett vuxenhuvud? :) Vad har du för kamera? Älskar din blogg! ^^ bra tips, måste testa nån gång.. har aldrig gjort de :o @ Anonym: Jag fotar med en Nikon D80. Tack, kul att du gillar bloggen! @ Emma: Härligt att du gillade tipsen. Ang. wasabin så vet jag inte vad du menar...? åh vad kul :D ska göra sushi när jag flyttat hemifrån ^^ Lät bara roligt och ...IOSHIII :D hahah :D kram! Jag har ätit sushi typ 3 gånger i mitt liv, ev. 4 ^^ svar: Japp det är jag ^^ Ett litet Johnny's fan <3 Du borde absolut lyssna på några grupper :) Åh Kawaii, den har jag läst några gånger. Jaså har du?! Din lyckost! Det kan jag tänka mig. kram Sv: mm, och när man gör något såhär till en artist så förväntar man sig inte så mycket tillbaka och då blir det extra roligt! :D Det här inlägget ska jag komma ihåg när jag vill göra sushi! ^__^ ah okey, men du hade ju bara kunnat fråga haha ^^ har skrivit om det tidigare också, varför jag skriver för only, jag är ju butiksambassadör ^^ tack för din snälla komplimang :D kram <3 Underbart gott med sushi! Kanske skulle försöka ge sig på att göra det någon dag. :) Tack för tipset! ska testa det någon gång! det borde väl bli billigare att göra det hemma? hoppas det för jag har blivit sushiberoende och det blir dyrt att äta ute hela tiden :) Älskar sushi och har länge funderat på att testa göra egna. Tack för tipsen :) Ska testas! JAg älskar sushi!!! Härlig blogg jag älskar värkligen japan, manga, anime och såklart SUSHI! <3 >_< Jättebra blogg, har du några favorit sushi restauranger i Tokyo? Skall dit nästa vecko och du verkar vara en expert!! @ Kristina: Hmm.. det finns så många ställen! Ett måste är att prova på kaitenzushi, dvs. ställen där tallrikar med sushi åker runt på ett transportband. Det ska vara grymt att äta sushi utanför Tsukiji (fiskmarknaden) men jag åt aldrig när vi var där (Verkligen fy skäms på mig, men ja så är det tyvärr). Det finns många finare ställen också, ett av mina favvoställen är dock en 'standing sushi' på Shinagawa stationen som heter Ushio. Där beställer man med små poletter, och sushin är suverän! Lätt att testa lite finare fisksorter ex. chutoro och otoro. Här är lite info: http://trendy.nikkeibp.co.jp/article/pickup/20080512/1010870/?ST=life&P=1 ser fint ut Wow! Du är värsta sushi-mästaren! Ser hur fint som helst ut :) http://tokyo-kitsune.blogspot.com Just detta! Vackra bilder och bra recept är varför jag nominerat dig till en blog award idag. Läs gärna mer på http://fuckingimpossible.wordpress.com/2012/01/19/blog-award/ Kram och keep up the good work! Hei! Flott blogg! Japan er et hærlig land! Har selv bodd 1.5 år i Japan og jeg elsket hvert sekund av det! herregud va gott det ser ut! vill haaa Härliga tips! Ska jag komma ihåg. Vi har börjat, för ett tag sen, att göra egen sushi. Vi gör dock bara vegsushi, rookies som vi är. Haha. Gott det också men går ju inte jämföra med sushirestauranger eller direkt i Japan. Mmmm! :-) Nu är vi hemma i kylan igen. Längtar redan tillbaka till värmen. Dags att börja planera nästa tripp. Ska försöka få med Tokyo i den, en stad jag alltid velat besöka mer än bara flygplatsen. ^^ Fin blogg och bra tips! Har lite tips jag kan ge om att koka ris. Om man har en riskokare är det ingen konst. Följ bara riskokarens instruktioner om ris- och vattenmängd. Om man ska koka på spisen, använd en teflonbelagd gryta med glaslock. Det förenklar mkt. Tvätta riset försiktigt. Använd endast kallvatten. Det färdigtvättade riset ska ha helt klart vatten. Och som du tipsat om, blötlägg riset i vatten 20-30min. Vattenmängden är viktig och en tumregel är att om du lägger din handflata mot riset i grytan så ska vattnet nå upp till de mellersta fingerknölarna FÖRE blötläggningen av riset. En annan viktig regel är att inte lyfta på locket under eller efter kokningen förrän riset är helt färdig. Grunden till att koka perfekt ris är nämligen att det ska finnas tillräckligt med vattenånga. Riset är färdig först 15min efter att vattnet kokat bort. Varför det underlättar med glaslock? Låt inte grytan koka över för då förlorar du vätska och ånga och den uppmätta vattenmängden blir helt fel. Röra om riset behövs inte... för då bryter man mot regeln om att inte lyfta på locket ;) Knepet är att förånga allt vattnet som man mät upp i grytan. Det är ångan som kokar riset. Så efter blötläggningen kokar man upp vattnet, och sänker värmen och låter det puttra nätt och jämnt. När allt vattnet har kokat bort (ser man genom glaslocket) så stäng av spisen men låt riset vila i 15minuter innan det är färdigt. Om man mät upp rätt mängd vatten och följt ovanstående regler så får man perfekt ris varje gång, och utan något bränt i botten. @ BusyBee: Bra tips, kul att du tittar in på bloggen. Åh! Det såg sjukt gott ut, nästan så man vill prova göra hemma någon gång :)	1.710938
Försäkringar av alla de slag som ger en tryggare tillvaro. Jag heter Göran och under hela mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat med försäkringar i olika former. Jag har sett hur människors liv har slagits i spillror endast på grund av att de har saknat eller haft fel försäkring. Inte så konstigt att jag då är väl införstådd med hur viktigt det är att bara bra försäkrad. Nu är det givetvis så att det finns en hel del försäkringar som är ganska onödiga att teckna så det gäller att se upp. Man bör ha bra koll på alla sina försäkringar och när man tecknar en ny så ska man givetvis kolla upp den noga så det inte är en försäkring som man egentligen redan har. Det gäller att vara uppmärksam för det finns många försäkringsbolag som är intresserade av att dra in pengar på andras bekostnad. Jag har då som sagt arbetat med försäkringar av olika slag och det jag är bäst på är de vanligaste försäkringarna som vänder sig till privatpersoner. Den allra vanligaste försäkringen, hemförsäkringen, kan skilja sig mycket i pris och villkor beroende på bolag. Då gäller det att jämföra och läsa på så man får en bra försäkring utan att behöva betala för mycket. Det är konsumentens uppgift så man måste vara vaken och hålla ögonen öppna. Bil är det många som har och här är det många som har dålig koll, det måste jag säga. De flesta känner säkert till att man måste ha en försäkring på en bil som inte är avställd. Däremot är det inte många som vet vad skillnaden mellan hel- och helförsäkring är. Det är där jag kommer in i bilden. Med min expertis kommer man snart att bli lika bra på försäkringar som jag är och det är därför som jag nu ska börja blogga. En riktigt försäkringsblogg som vänder sig till alla som behöver råd när det är dags att teckna eller se över sina försäkringar. Nu tror jag att min blogg kommer att vara ganska unik, jag vet i alla fall att mina kunskaper är det. Tanken är att man ska kunna få bra information om allt från barnförsäkringar till reseförsäkringar så att man kan känna sig trygg. Om man har rätt försäkringar så slipper man en massa onödiga problem.	2.171875
Å andra sidan räcker tyvärr inte goda medarbetare för att lernu! ska finnas till och fungera. För att kunna ta emot många användare använder lernu! en dyr webbserver. För att kunna följa nätets och olika nätteknikers utveckling, för att växa och förbättras, behöver lernu! skickliga programmerare. För att användarna hela tiden ska få stöd och svar på sina frågor på rätt språk och från rätt person, måste någon alltid finnas där för att samordna kommunikationen. Om lernu! vill mer aktivt informera om esperanto, belöna de flitigaste användarna eller förbättra läromedel och ordböcker på esperanto, kostar naturligtvis även det pengar. Skulle du vilja stödja lernu! ekonomiskt? Forskningsstiftelsen Esperantic Studies Foundation har finansierat projektet under de gångna åren (2002-2012), men skulle nu gärna trappa ner sitt finansiella stöd. Därför är ditt bidrag viktigt, litet eller stort! Vi tackar hjärtligt de personer, som redan har bidragit till projektet! Om du har möjlighet och vill, kan du stödja lernu! finansiellt på något av följande sätt: Gåvor till lernu! och ESF är avdragsgilla i USA, oavsett om man ger via PayPal, check eller kontoöverföring. Om du vill få ett kvitto, skicka din e-post- eller papperspostadress till . Om du vill kan du ange vilken del av lernu!s verksamhet du vill stödja. Du kan också, till exempel, själv skicka ett pris till vinnaren/vinnarna i någon lernu!-tävling, bestäm det bara med oss först. Alla bidrag är välkomna! Tack på förhand, lernu!-teamet och användarna	1.476563
Kroppen anpassar sig till graviditeten Under graviditeten förändras kroppen på flera olika sätt. Till exempel skapas moderkakan, som är ett helt nytt organ, så att kroppen ska kunna ge näring till ett eller flera foster. Den växande livmodern kommer att trycka undan andra organ i magen. Graviditetshormonerna påverkar kvinnan både fysiskt och psykiskt. Omställningen kan påverka både kvinnan och hennes partner, som båda kanske börjar fundera på hur livet som förälder kommer att utveckla sig. Moderkakan Moderkakan sitter fäst på insidan av livmoderväggen och växer precis som fostret under graviditeten. En moderkaka som från början sitter långt ned flyttas ofta upp under graviditeten, eftersom den dras uppåt när även livmodern växer. Mot slutet av graviditeten väger den omkring ett halvt till ett kilo. Runt moderkakan finns miljontals små sjöar av mammans blod där fostret kan ta upp syre och näring utan att det blir direkt kontakt mellan fostrets och mammans blod. Genom moderkakan kommer också fostrets slaggprodukter över till kvinnans blod, och bryts sedan ner i hennes lever och njurar. Rh-negativ blodgrupp Moderkakan är konstruerad så att kvinnans och fostrets blod inte ska kunna mötas. Trots allt kan det ibland hända. Om man har en blodgrupp som kallas Rh-negativ och bär på ett foster som har Rh-positiv blodgrupp, kan man börja bilda antikroppar mot fostrets blod. Om man är Rh-negativ kontrolleras det därför flera gånger under graviditeten om man har börjat bilda antikroppar. För att det inte ska bildas antikroppar får man en spruta om man till exempel ska göra ett fostervattenprov. Efter förlossningen får man också en sådan spruta om barnet är Rh-positivt. Fosterhinnorna och fostervattnet Fosterhinnorna täcker hela insidan av livmodern och även navelsträngen. Det är i fosterhinnorna och i moderkakan som fostervattnet produceras. I början finns det bara en liten mängd vatten men senare blir det mer, upp till två liter. En anledning till att fostret ligger i vatten är att det ska kunna röra sig ordentligt. och använda leder och muskler. Forstervattnet behövs också för att fostret ska kunna öva sig att göra andningsrörelser och att svälja. Vätskan skyddar också fostret om man skulle råka ut för stötar eller få ett slag mot magen. Fostervattnet behövs även för att fostret ska kunna öva sig att göra andningsrörelser och att svälja. Det bildas hela tiden nytt fostervatten och ungefär varannan till var tredje timme har hela mängden förnyats. Navelsträngen Navelsträngen är förbindelsen mellan fostret och moderkakan. I början av graviditeten är navelsträngen kort, och kallas då för häftstjälken. Den kommer att växa ut och när det är dags att föda är den cirka 50 centimeter lång. Den innehåller tre blodkärl, en som transporterar näring och syre till fostret, och två som för bort slaggprodukter till moderkakan. Det är inte ovanligt att barnet föds med navelsträngen runt halsen eller runt kroppen. Det är sällan ett problem eftersom den ofta sitter löst då navelsträngen är så lång, men många oroar sig för detta. Då kan det vara skönt att veta att navelsträngen oftast kan föras över barnets huvud eller klippas av under födseln om den sitter för bårt. Skyddande barriärer Moderkakan och fosterhinnorna skyddar även barnet mot infektioner, främst de som orsakas av bakterier. Som skydd mot bakterier bildas det också slem i körtlarna i livmodertappen. Slemmet, som ibland kallas slemproppen trots att det inte är någon propp, fungerar som en barriär mot bakterier så att de får svårt att passera in till livmodern. När man sedan närmar sig förlossningen börjar livmodertappen öppna sig och slemmet rinner ut. Immunförsvaret förändras En del kvinnor blir lättare förkylda under graviditeten. Det beror på att immunförsvaret förändras under graviditeten, för att man inte ska stöta ut fostret. Vissa som har så kallade autoimmuna sjukdomar kan i stället må lite bättre under graviditeten. Exempel på sådana sjukdomar är ledgångsreumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar. Att gå upp i vikt Man kan vara orolig för att gå upp i vikt när man är gravid, och då är det bra att prata med sin barnmorska om det. Att man ökar i vikt är en naturlig del av graviditeten. De flesta brukar öka ungefär tio till femton kilo under hela graviditeten. Om man var mycket smal innan man blev gravid behöver man oftast gå upp mer, och om man var kraftigt överviktig behöver man i stället se till att man inte går upp fullt så mycket. Viktuppgången beror på flera saker. Dels väger fostret, moderkakan och fostervattnet en hel del tillsammans. Man får också en ökad blodmängd på flera kilo. Brösten växer och blir tyngre, och det är vanligt med en viss svullnad i kroppen. Dessutom behöver man lagra en del fett för att klara den första ansträngande tiden med amning och nattvak. Under den sista tredjedelen av graviditeten börjar många kvinnor känna sig tunga och stora. Det är vanligt att man under vissa veckor kan öka så mycket som ett kilo i veckan. Går man upp ännu mer kan det vara tecken på att vätska börjar samlas i kroppen. Att banta under graviditeten brukar inte rekommenderas, eftersom det är bra att få i sig allsidig kost. Man kan dock begränsa viktuppgången om man lever sunt och äter rätt. Om man är kraftigt överviktig kan man behöva stöd under graviditeten, från sin omgivning och barnmorskan. Man kan begränsa viktuppgången rejält om man lever sunt och äter rätt. På barnmorskemottagningen eller MVC kan man ibland få hjälp att till exempel träffa en dietist eller läkare och barnmorskor som är kunniga på området. Slemhinnorna kan svullna Under graviditeten ökar mängden blod i hela kroppen, även i slemhinnorna. De blir tjockare, mer svullna och lättblödande. Det kan märkas på att tandköttet lättare börjar blöda,när man borstar tändern, att näsan kan vara täppt och att man kan få till exempel näsblod eller blodblandade flytningar från underlivet. Huden kan förändras Under graviditeten ökar mängden pigment i huden och bröstvårtorna och vårtgården blir ofta mörkare. Även området runt naveln kan bli mörkare och vissa får ett streck från naveln och nedåt. Det kan också bildas mörkare fläckar i ansiktet. Allt detta bleknar efter graviditeten och försvinner. Ibland kan huden se ut som att den har spruckit, framför allt på brösten, magen, låren och stjärten. Hudförändringarna kallas striae, med vardagligare ord bristningar eller strimmor. De orsakas troligen av hormonförändringarna i kroppen snarare än av att huden tänjs ut. Strimmorna försvinner inte men de bleknar efter graviditeten. Det är osäkert om det går att förhindra att det uppstår strimmor genom att smörja in huden, men det kan kännas skönt att göra det. Blodvärde och järntillskott Tidigt i graviditeten sjunker blodvärdet, halten av ämnet hemoglobin, som oftast förkortas och kallas Hb. Det beror på att mängden blod ökar för att fostret ska få all syre och näring det behöver, och halten Hb sjunker då även om totala mängden blod kan vara densamma. Kroppen förbereder sig även inför förlossningen så att man har tillräckligt med blod även om man skulle förlora en del när barnet föds. Man behöver mer järn än vanligt under graviditeten. Om man inte får i sig tillräckligt med järn kan blodvärdet sjunka mer än normalt och man får blodbrist, som också kallas anemi. Då kan man känna sig trött. Barnmorskan tar blodprov, oftast genom ett stick i fingret, för att kontrollera att man har tillräckligt med järn i kroppen tidigt i graviditeten. Det är bra om man kan få i sig extra järn via sin kost. Man kan ibland ändå behöva ta järntillskott för att inte få blodbrist. Järntabletter ska man inte ta tillsammans med läkemedel som hindrar kroppens upptag av järn. Man kan fråga på ett apotek hur de läkemedel som man annars tar passar ihop med järntabletter. Det är också bra att äta mat som är rik på c-vitaminer för att öka kroppens upptag av järn. Hjärtklappning och andfåddhet Både kvinnan och fostret behöver mer syre under graviditeten. För de allra flesta är det inget problem, kroppen klarar av den naturliga förändringen. Fostret använder det syre som blir kvar efter att kvinnan har fått sitt. De röda blodkropparna hos fostret är extra bra på att ta upp syre, och fostret har en unik förmåga att använda sina resurser så att det får det syre det behöver. Mot slutet av graviditeten, när mer blod ska pumpas runt och hjärtat får arbeta hårdare, kan man känna det som att man får hjärtklappning. Man kan också bli andfådd i slutet av graviditeten. Det beror på att lungorna har mindre plats, så att man får mindre luft i varje andetag och måste andas lite snabbare i stället. Brösten växer Redan i början av graviditeten känner många att brösten blir ömtåliga och spända. Det är ofta ett av de första tecknen på att man är gravid. För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten och det kan ibland rinna lite vätska från dem. Extra fett lagras i brösten och dess körtlar växer. Alla får redan innan barnet är fött en viss mängd mjölk i brösten. Denna första mjölk kallas råmjölk och är gul. Ibland brukar det komma enstaka droppar av den gula vätskan redan under graviditeten men det är heller inte ovanligt att man inte har sett någon mjölk alls före förlossningen. Trots detta så finns den färdig i bröstvävnaden. Sammandragningar Ibland drar livmodern ihop sig och blir hård, i så kallade sammandragningar. De kan till exempel komma när man är ute och går fort eller ibland vid fosterrörelser. Många kvinnor känner av sammandragningarna oftare i slutet av graviditeten. Livmodern som är en stor muskel behöver träna sig inför förlossningen. Stress kan också påverka hur mycket sammandragningar man får. Om man har mycket sammandragningar eller om man inte tycker att livmodern slappnar av mellan dem kan man prova att dra ner på takten och försöka vila mer. En sammandragning håller oftast i sig 10 till 30 sekunder. Det gör oftast inte ont, men kan kännas obehagligt. För att det ska släppa behöver man stanna upp. Om sammandragningarna gör ont eller börjar komma regelbundet ska man kontakta sin barnmorska eller läkare. Förvärkar Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna kommer mer regelbundet, och gör ont även efteråt. Först blir magen hård, precis som tidigare. Men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Vissa kvinnor har mycket förvärkar, det kan starta flera veckor före beräknat förlossningsdatum. Förvärkar är vanligare hos kvinnor som tidigare fött barn, men även förstföderskor kan ha förvärkar. Men långt ifrån alla får någon förvarning om att förlossningen är på gång. För vissa är de första förlossningsvärkarna det enda tecknet på att det är dags. Livmoderhalsen öppnar sig Exakt vad som gör att förlossningen startar går inte att säga. Det är troligen barnet som sätter igång det hela. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras prostaglandiner, hormoner som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig, och till livmodertappen att den ska bli mjukare. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot den mjuknande livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig. Slemmet rinner ut När livmoderhalsen börjar öppna sig rinner slem ut. Ibland ser man att det har kommit en geggig klump av lite stelnat vitgrått slem, och därför talas ibland om en slempropp, men oftare ser det mer ut som en slemmig flytning. Vissa märker ingenting. När det börjar komma slem i flytningen kan det vara allt ifrån någon dag, ända upp till över en vecka kvar, innan förlossningen startar.	3.59375
Varifrån kommer prisuppgifterna om tandvård? Varifrån kommer prisuppgifterna om tandvård? Fäll ihop Mottagningarna lämnar själva uppgifter om sina priser och garantier. Det är respektive mottagning som ansvarar för att uppgifterna om pris och garanti är korrekta och uppdaterade. De beskrivningar av olika åtgärder och behandlingar som finns i prislistan är framtagna av redaktionen på 1177.se och granskade i samarbete med flera olika tandvårdsaktörer.	2.015625
Billy Bläckfisk får ett stick Billy Bläckfisk ska få medicin direkt in i blodet. Därför måste Billy åka till sjukhuset för att få ett stick i handen eller armen. Till filmen om Billy Bläckfisk Lina blir undersökt med ultraljud Lina har haft ont i magen ett tag. Därför får hon åka till sjukhuset för att genomgå en ultraljudsundersökning. Till filmen om Lina Valdemar testar sina lungor Valdemar Grävling har känt sig trött och andfådd den senaste tiden. Därför får han komma till sjukhuset för att testa sina lungor. Till filmen om Valdemar Valpen Bella får ett rör insatt i örat Bella har haft ont i örat flera gånger och börjar få svårt att höra. Hon får åka till sjukhuset för att få ett litet rör insatt i örat. Till filmen om Bella Gabriella Gnu blir röntgad Gabriella har ramlat och slagit sig i armen, så illa att hon måste åka till sjukhuset för att bli röntgad. Till filmen om Gabriella Ville Vildsvin blir undersökt med datortomografi Ville är ganska vild och busig. När han lekte med sina kompisar ramlade han och slog huvudet i en sten. Nu får han komma till sjukhuset för att bli undersökt med datortomografi. Till filmen om Ville Conny Constrictor blir undersökt med magnetkamera Conny ramlade ner från ett träd och gjorde illa ryggen. Han kommer till sjukhuset för att bli undersökt med en magnetkamera. Till filmen om Conny Nelly Noshörning blir undersökt med gammakamera Förut gjorde det ont när Nelly kissade, men nu mår hon bättre igen. Hon kommer till sjukhuset får att få veta att kroppen fungerar bra igen. Då blir hon undersökt med en gammakamera. Till filmen om Nelly Oliver blir opererad Oliver har ramlat och gjort illa sig i armen. När han kommer till sjukhuset får han veta att han ska bli opererad, och då ska han få narkos. Det betyder att han ska sova hela tiden under operationen. Till filmen om Oliver Sally blir opererad Sally har haft ont i magen i flera dagar, och till slut åker hon till sjukhuset. Där får hon veta att hon behöver bli opererad. Sally får narkos under operationen, så att hon sover hela tiden och inte märker någonting alls. Till filmen om Sally Gabriel Groda går till tandläkaren Gabriel är tre år och går till tandläkaren för första gången. Där får han titta på tandläkarens saker, och sitta i hans stol. Till filmen om Gabriel Greta Groda lagar ett hål i en tand Hos tandläkaren får Greta veta att hon har ett litet hål i en tand. Tandläkaren lagar hålet nästa gång Greta kommer dit. Till filmen om Greta Jimmy Djungelgroda slår ut en tand Jimmy ramlar och slår sig så illa att en tand lossnar ur munnen. Men som tur är kan tandläkaren sätta tillbaka tanden igen. Till filmen om Jimmy Jullan Djungelgroda får en tand borttagen Jullan har haft ont i en tand ett tag. Hos tandläkaren får hon veta att tanden måste tas bort. Till filmen om Jullan Om tänderna I tandläkarens väntrum finns en plansch på en krokodil. Klickar man på den får man veta mer om tänderna. Till filmen om tänderna Hur man borstar tänderna Det är jätteviktigt att man borstar tänderna. Sköldpaddan visar hur man gör. Till filmen om hur man borstar tänderna Robin får ett stick Robin åker till sjukhuset för att få ett stick i armen. Till filmen om när Robin får ett stick	2.28125
Jag har nog hittills bara hört talas om användning av insprutning av hyaluronsyra i en led när det gäller artros, broskförtunning, i knäleden. Hyaluronsyra är inget undermedel, det är högst måttliga förbättringar som ses. I knät har kortison ofta bättre effekt än hyaluronsyra när det förutom broskförtunningen även finns inslag av sekundär inflammation. Då kan man ofta känna att det finns ökad mängd vätska i knät. Man brukar i dessa fall punktera knät, suga ut vätskan och spruta in lite kortison. De flesta blir då lite bättre under ett par månader. När vi sprutar kortison i axeln så sprutar vi oftast inte in i själva ledhålan och anledningen är oftast inte någon broskförtunning i leden. Kortison i axeln används i stället för att minska lokal inflammation i muskelfästen. Broskförtunning, artros, är inte alls så vanligt i axelleden som det är i höft- eller knäleden. Ibland händer det att man sprutar kortison i självaste axelleden, då oftast på personer med kronisk ledgångsreumatism. Enda anledningen att inte använda hyaluronsyra, tuppkamsextrakt, skulle vara allergi mot medlet. Detta medel används än så länge bara vid artros, så det är inte avsett för, eller utprovat vid, andra typer av inflammationssjukdomar i leder. Har man gett tre injektioner hyaluronsyra i ett knä, de brukar ges med en veckas mellanrum, och personen tycker det haft god effekt kan man prova på nytt efter något halvår.	2.671875
Person död efter smitningolycka Misstänkte smitaren flydde från polisen En oidentifierad person dog efter att ha blivit påkörd på väg 583 utanför Söderhamn. Föraren smet från platsen. Vid 18.13 blev en person påkörd av en personbil på väg 583 i Sandarne, efter olyckan smet föraren. Den ännu oidentifierade personen dog av sina skador. Hur olyckan har gått till är i nuläget okänt. Cirka 15 minuter senare greps en person misstänkt för brott i samband med smitningsolyckan. – En man i 20-årsåldern är frihetsberövad och anträffades i närheten av platsen efter att allmänhet sett ett fordon som kopplats till händelsen, säger Max Forsström, vakthavande befäl vid Gävleborgspolisen. Mannen försökte smita från polisen också men stannade efter ett kort efterföljande. Han misstänks nu för vållande till annans död. Den gripne är hemmahörande i Hälsingland och är känd av polisen sedan tidigare. Han var enligt polisen påverkad av alkohol och eventuellt också av droger när han greps, skriver TT.	1.65625
Svenska muslimer döms på förhand – och ingen bryr sig Det är möjligt att de svenskar som i början av sommaren dömdes som terrorister i Köpenhamn faktiskt är skyldiga. Det föreligger en del bevisning i form av beslagtagna vapen och, givetvis, avlyssnade telefonsamtal och buggning av privatbostäder. Ändå finns det skäl att hysa tvivel. Det handlar, som oftast, om ett brott som inte har ägt rum. Och det var en dansk terroristrättegång och i Danmark slutar alla sådana med fällande dom, ungefär som i svenska spionmål under det kalla kriget. Och den påstådde terrorist som synbarligen hoppade av, han lämnade den bil som var på väg till Köpenhamn, dömdes hårdast. Det ser som vanligt underligt ut men vi vet för lite eftersom den svenska mediebevakningen var så gott som obefintlig. Svenska journalister är nämligen aktivt ointresserade av att bevaka terroristrättegångar utom i fallet Breivik. Det beror i första hand på att de svenska medierna förhandsdömer alla terroristmisstänkta. Gången är alltid densamma. Vår särskilda terroriståklagare Agneta Hilding Qvarnström belägger försvarsadvokaterna med yppandeförbud, munkavle vid vite och risk att förlora advokatyrket. Därefter förser hon själv och Säpo medierna med en målande dramatisk och ofta mycket fantasifull version av vad de misstänkta är skyldiga till. Lika beredvilligt som okritiskt kan medierna därefter servera allmänheten bloddrypande detaljer som aldrig kan dementeras. Eftersom advokaterna inte har yttrandefrihet. När det långt senare blir dags att visa beviskorten i rättegång behöver åklagaren inte oroa sig. De påstådda våldsdåden, som visserligen inte har ägt rum, har redan skildrats så utförligt i medierna att inget finns att tillägga. Och även om Expressen är villigast att låna sig till den här trafiken är de ingalunda unika. Också mer ansedda institutioner som Aktuellt och TT har betett sig lika svekfullt mot det egna yrket. Inom prestigejournalistikens särskilda priskategori ”avslöjanden” är annars justitiemord högt värderade. Åtminstone om det gäller opolitiska brott som sexövergrepp och vanliga mord. Men lika angelägna som exempelvis ”Uppdrag granskning” kan bli när det gäller att avslöja en sjuksköterska för felbehandling eller svartskallar som fuskat med socialbidragen, lika ointresserade blir de av ett pågående justitiemord mitt under näsan i deras egen stad. Som förra året, när tingsrätten i Göteborg dömde två unga somalier till långa fängelsestraff för att de i sina telefonsamtal och hemma i köket fantiserat om olämpliga ting utan att förstå att de var avlyssnade. Eller i år när två nya liknande förmågor åtalades för att ha planerat att mörda en rondellhundskonstnär. Det handlar om två processer som framstår som litterära mardrömmar i Franz Kafkas stil och där bevisningen mest bestod av politiska funderingar. Något tydligare exempel på hur vår bodströmska lagstiftning fungerar som ren förföljelse av den muslimska minoriteten blir svårt att leta upp. Det borde vara ett självklart mål för ”Uppdrag granskning”, ”Kalla fakta”, ”Kaliber” och allt vad dessa avslöjarnissar i prestigejournalistiken kallar sig. Men ingen av dem lyfte ett finger. Det är mycket talande. Och nedslående. Den svenska föreningen för inbördes beundrande undersökande journalister må dela ut allehanda guldspadar till varandra men är samtliga för fina för att ta i frågan om en systematisk juridisk förföljelse av en svensk minoritet. Vilket ändå är en demokratisk grundfråga, till skillnad mot vad de vanligtvis ägnar sin avslöjariver. Att förklara denna omoraliska hållning är inte lätt, eftersom det bara kan finnas omoraliska förklaringar. Avslöjarna är rädda för ledarsidorna i DN och SvD, som man onekligen får på halsen om man kritiserar orättfärdiga terroristdomar, särskilt när man har rätt. Avslöjarna vill inte riskera sina guldspadar genom att berätta impopulära historier. De är kanske rädda för nätmobben och att få Sverigedemokraterna efter sig eller Gud vet vad. Ändå – och nu kommer äntligen den goda nyheten – har Sverige klarat sig bättre från politiserad minoritetsförföljelse än vad Danmark har. I Danmark frikänns ingen terroristanklagad muslim. I Sverige har elva muslimer ställts inför rätta anklagade för terrorism. Bara två dömdes, de andra frikändes. Skandaldomen på 4,5 års fängelse för våldsfantasi i Göteborgs tingsrätt upphävdes av en enig hovrätt. Det är alltså vår konservativa juristkår som stått emot, utan något som helst stöd från guldspadejägarna. Advokatsamfundet tillhör terroristlagarnas hårdaste kritiker. Inom domarkåren är misstänksamheten mot de nya raslagarna utbredd. Därför har det för det mesta slutat med frikännande när Säpo kommer dragandes med sina inspelningsband. Det vill säga frikännande i domstolen, vilket blott föranleder notiser. Eftersom samarbetet mellan åklagaren och Säpo och villiga medier redan klarat av förhandsdomen. Och de två kurder som dömdes i domstol var icke skyldiga. Det rör sig om ett justitiemord som vore enkelt att avslöja. Om någon av våra guldspadehjältar blott gitte. För övrigt anser jag att ... … Sverige, efter norsk förebild, bör införa en oberoende instans för att pröva resningsansökningar i brottmål. Sedan Gjenopptakelsekommisjonen trädde i funktion 2004 har dubbelt så många felaktiga domar kunnat undanröjas, jämfört med det tidigare, svenska, systemet. … EM i fotboll ändå fick ett roligt slut när Italien äntligen fick rejält med stryk utan möjlighet att filma sig ur svårigheterna.	2.515625
Astrid Lindgren ; illustr. by Harald Wiberg ; transl. from the German by Anthea Bell Kopiera HTML koden här nedan och klistra in den i din blogg så kommer den valda listan att visas och uppdateras automatiskt när du ändrar innehållet här på bok.nu. Om du vill förändra utseendet på listan så finns det några parametrar som du kan ändra på: Bredden och höjden kan du justera genom att ändra "height" och "width" som antingen kan anges i % eller i pixlar. Du kommer förmodligen få anpassa höjden för att widgeten ska passa på just din sida.	1.84375
- Välkommen till Cruising Runt Hemsidanoch vår webbplats för medlemmar och alla andra som är intresserade av Motorfordon i allmänhet. Här finner du aktuell information om klubben, medlemskap, träffar och mycket annat. . Klubben startades 1950 och går därmed 2012 in på sitt 62:e år. Vi tänker även i fortsättningen erbjuda intressanta nyheter och trivsamma aktiviteter av olika slag för alla Motor intresserade. Vi har våran klubblokal på Brunnby Gård och där bedriver vi ett Cruising Café som är öppet Fre kl 17.00 och sön kl 13.00 och stänger när de inte är nå mer folk kvar. Grillen är igång hella sommaren. Nytt i år så bjuder vi in Ungdommar till oss som har ombyggda eller vanliga bilar men som har ett bil intresse som brinner. Plus att vi hoppas på att det kommer mera moppeder och mc till oss. OBS: Man är ej tvungen att vara medlem hos oss för att ungås och ha roligt här. Har ni frågor så ring eller Maila mig på 0703-563267 - firstname.lastname@example.org Välkommen till AHK Västmanland! Nyheter - Aktiveteter 201215 aprilSön den 15 april stjärnrally orientering Samling kl.10.00 vid Bunnby Gård startkl. 12.00 Gratis att delta ni får ha vilket fodon ni vill. Välkomna.21 aprillördagen den 21 april Cruising till Merys Café i Eskilstuna Samling vid jet macken på Bäckby kl 14.00 ni som bor i närheten av Eskilstuna Samling i Torshälla vid den nerlagda macken kl 14.45 avresa ca 15.15 mot Marys café.5-6 MAJLÖRDAGEN DEN 5-6 MAJ. Maj Aros moto veterandagar.18 MAJFREDAGEN DEN18 MAJ. Fredags Träff med en Helikopter tävling för de fem som är lottade på fredag före.19 MAJlördagen den 19 maj . VM i Raggar Gokart Start kl 17.0026 majLÖRDAGEN DEN 26 MAJ. Tunby Motordag Start kl 10.00 Bilutställning Live Musik mm Cruising Start kl 16.00 från Bilprovningen in mot stan.1 JUNIFREDAGEN DEN 1 JUNI. Träff med en Radiobils tävling för de fem som är lottade på fredag före.2 jUNILÖRDAGEN DEN 2 JUNI. Erikslunds Motordag Plats Biltema Start kl 10.00 Bilutställning Live Musik mm Cruising Start kl 15.00 in mot hotrod träff.9 JUNILÖRDAGEN DEN 9 JUNI. Classic Damrallyt mer info på www.damrallyt.se15 JUNIFREDAGEN DEN 15 JUNI. Träff med en Lång Golf tävling för de fem som är lottade på fredag före.25 AUGLÖRDAGEN DEN 25 AUGUSTI OCH SÖNDAGEN DEN 2. Super weekend Lör 25 Aug Cruising Runt (Mälaren) Sön 26 Aug Veterandagar i E-tuna15 SEPTLÖRDAGEN DEN 15 SEPTEMBER VM i Raggar Gokart Start kl 14.0022 SEPTLÖRDAGEN DEN 22 SEPTEMBER. Västerås KulturNatt´s Cruising - Cruising Runt 2012lördagen den 25 Augusti 2012 Cruising Runt Mälaren Progam och info för Crusing Runt Mälaren. Klicka och ladda hem OBS: Man är ej tvungen att vara medlem hos oss för att ungås och ha roligt här. Har ni frågor så ring eller Maila mig på 0703-563267 - email@example.com Välkommen till AHK Västmanland! - .read more My AdvantagesUt sem. Cras dictum odio at neque. Cras interdum. Phasellus malesuada sollicitudin orci. Ut cursus aliquam nibh. Vestibulum ante ipsum primis in faucibus orci luctus et ultrices posuere cubilia Curae; In posuere, tellus id vehicula ullamcorper, sem diam posuere tortor, ut pulvinar justo magna sed diam. Donec placerat nulla sit amet risus. Suspendisse dictum. Aliquam ac nunc. Donec sed quam ut erat nonummy sagittis. Nulla at est. Curabitur ligula ipsum, aliquet nec, congue ut, iaculis quis, enim. Etiam consectetuer odio eget ante. Nulla non velit. Etiam mauris. Suspendisse potenti. Vivamus sed tellus. Nulla facilisi. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada. - Hyr av ossRing och boka överraska den du älskar eller vaför inte koppla av och njuta ...mer infoBoka lasbilen Planera ni ha fest vi ä musik ing och boka...mer infokommer strax ....................läs merhyr .......läs merhyr ........läs merhyr .......läs me Välkommen till Cruising CafeKom och fika med oss . Fika med oss Om ni vill komma en annan dag så kontakta oss så kommer vi överens om en bra dag o tid och era önskemål. - - - - - - Privacy Policy - läs mer Sön den 15 April Stjärn Rally Orientering Samling Kl 10.00 vid Brunnby Gård Start kl 12.00is. Gratis att delta ni får ha vilket fordon ni vill Välkomna.	1.585938
De som följer fri media har knappast undgått att läsa om gruppvåldtäkten på en elvaårig flicka som utfördes av ett tjugotal “ensamkommande flyktingbarn”. Under gårdagen genomförde Nordisk Ungdom och andra nationalister en aktion mot “transitboendet” (som mer påminner om en herrgård där slottet bland annat utrustats med biljardbord och pingisbord) där man höll tal och sedan bombarderade slottet med ägg. Det har ryktats på en del forum och jag har även kontaktats av media som velat veta ifall det stämmer att jag numer är medlem i Svenskarnas parti (SvP). Av denna anledning väljer jag att här berätta om mitt beslut och anledningen till det. Vi läser ofta om det politiska våldet, och för många som engagerar sig politiskt är det en del av engagemanget. Det har också uppmärksammats i media de senaste dagarna, då bland annat ett antal vänsterextremister dömdes till fängelsestraff för att ha misshandlat och knivhuggit nationalister. Även nationalisterna dömdes till fängelse, dock kortare straff, för “förberedelse till grov misshandel”. Nu är det officiellt att jag är inbjuden som utländsk gästtalare på den stora förstamajdemonstrationen i Heilbronn. Heilbronn ligger ca 150km söder om Frankfurt. Är du intresserad av att delta så hör av dig till mig på firstname.lastname@example.org så kan jag ordna med gemensamma resor och övernattningsplatser. Fick just ett minne från 2003-2004 någon gång när vi försökte oss på slagordet “Mer nationalister på våra gator”. Tyvärr lät det precis som vi skrek “Mera journalister på våra gator”. Slagordet lades ganska snabbt på hyllan. Det händer spännande saker i debatten kring invandring, mångkultur och integration just nu. Förra året kunde vi se hur en mycket omtalad bok av den tyske socialdemokraten Thilo Sarrazin (Deutschland schafft sich ab / Tyskland avskaffar sig självt) låg etta på de tyska försäljningslistorna i flera månader, något som orsakade ramaskri över hela Europa. Boken i sig borde inte vara speciellt kontroversiell, och för oss som orkat ta oss igenom boken kan vi se att Sarrazins åsikter inte alls samstämmer med nationalisters – till exempel vill Sarrazin se en ökad invandring av judar till Tyskland. Därför blir det minst sagt komiskt när Wolfgang Hansson i Aftonbladet kallar honom för “Hitlers arvtagare”. Har två färdiga manus för filmer jag tänkt spela in, och en handfull utkast som nog ska kunna snyggas till. Därför är det oerhört typiskt att jag lyckats utveckla pollenallergi vid nästan 30 års ålder. Så nu sitter jag här, snuvig och dann. Tänker inte spela in några filmer så länge jag riskerar att nysa mig igenom hela manuset, så ni får hålla er några dagar till. Att något i textformat kommer upp rätt snart är däremot inte omöjligt. Centerpartiet håller just nu kommundagar, och alldeles nyss höll partiledare Maud Olofsson tal. Bland annat talade hon om invandring och integration. Jag hade tyvärr inte möjlighet att se talet utan fick förlita mig på twitter, och Olofsson verkar ha sagt en del intressanta saker. Raubtiers bästa låt hittils – “En hjältes väg” – har äntligen fått en musikvideo. Och vad mer kan man kräva än att E-type spelar viking?	2.28125
Göteborgs gator räcker ända till Paris Den sammanlagda längden av alla Göteborgs gator är 1405 kilometer - ungefär lika långt som mellan Göteborg och Paris. Gatornas sammanlagda yta i hela Göteborg är 14 miljoner kvadratmeter. Det är lika mycket som 2000 fotbollsplaner. På Göteborgs drygt sextusen gator finns 20 379 gatunamnsskyltar, enhetligt utformade i mellanblått med vit text. Innanför Vallgravarna finns 101 gator. Varje år tillkommer 50-60 nya gatunamn. Göteborg är en skrivbordsprodukt som efter kungligt påbud placerades mitt i en vassruggig sankmark, mellan Kvarnberget, Otterhällan och Gullbergsvass. Från början fanns bara tio gator. I Göteborg finns runt 6650 gator. En del är stenlagda med gammaldags gatsten, en del är asfalterade och några enstaka småvägar på Hisingen har vägbanor av grus. Stadens gator är pusselbitar som berättar om livet i stan. Mitt inne i Göteborg är det en 400-årig historia, på andra ställen en 1900-talshistoria, och en del gator i de nyaste områdena är bara några år gamla, som i Amhult i Torslanda, eller Trollåsen i Askim. Inga gator i innerstan i Göteborg är äldre än 400 år. Göteborg är en skrivbordsprodukt som efter kungligt påbud placerades mitt i en sankmark mellan Kvarnberget, Otterhällan och Gullbergsvass. Innan kung Gustaf II Adolf gav order om grundläggningen 1621 fanns varken boplatser eller handelsvägar där Göteborgs centrum ligger i dag. Första stadsplanen gjordes av holländska stadsplaneproffs som tränat på stadsplanering både hemma i Amsterdam och i de holländska kolonierna. Samma år som Göteborg grundades byggde holländare en annan ny stad i sin indonesiska koloni. Det var den blivande huvudstaden Batavia som fick nästan exakt likadan stadskärna som Göteborg. På Göteborgs första stadsplan fanns bara tio gator. Några få av de gamla gatunamnen från 1621 finns kvar. Konungzgatun var det ålderdomliga namnet på Kungsgatan, och Kyrkogatan hette från början Kyrkiogatun. Andra gator har bytt namn flera gånger under århundradena. Ibland avspeglar gatunamnet vad som har hänt på gatan, eller vem som har bott där. Ett exempel på detta är Lilla Torget – som tidigare hette tidigare Fiske Torgett – på 1600-talet såldes fisk från båtar och från en stor flotte: Fiskebryggan. Ibland kunde gatorna ha både ett officiellt namn, och flera andra namn som användes till vardags av göteborgarna. Kronhusgatan kallades på 1600-talet också Wintergatun, efter en man som bodde i ett av husen längs gatan, hans efternamn var Winter. Gatan hade också ytterligare ett namn: Gamle Kyrkogatan efter en gammal nu försvunnen kyrkogård som låg vid Kvarnberget. Det officiella namnet finns registrerat i Rådstuvurättens politieprotokoll om namngivning i Göteborg från den 19 februari 1666, där står: "Gamle Kyrkogatan skall heeta Cronehuusgatan". Det var vanligt på den tiden att gatorna fick sitt namn efter en känd byggnad vid gatan. Först på 1700-talet började man sätta upp gatuskyltar i Göteborg. Då försvann efter hand de folkliga gatunamnen och de officiella namnen användes allt oftare både till vardags och i mer formella sammanhang som i husförhörslängder, vid mantalsskrivning och i skattelängder. En av de allra äldsta gatorna är Köpmansgatan i Nordstaden. Både gatan och namnet är lika gamla som Göteborg och finns med på kartor från 1621. På 1600-talet skrevs namnet på ålderdomlig svenska Kiopmansgatun. Köpmansgatan är 500 meter lång, börjar i väster vid Smedjegatan, går österut förbi Gustaf Adolfs torg, tvärs genom Östra Nordstan, och fram till Nils Ericsonsgatan. Längs gatans fem kvarter kan man följa en del av Göteborgs historia. Äldsta huset är Tyska kyrkan, som har kvar sina murade väggar från 1630-talet. Lite yngre är fältmarskalken greve Rutger von Aschebergs gravkor, som han lät bygga 1681, och som står kvar än i dag, tätt intill rådhusets bakvägg. Det är de enda resterna från 1600-talet som finns längs gatan. Men gatunamnet berättar om gatans äldsta historia: köpmännens speciella gata. Från början låg trähus med torvtak längs gatan, liknande de hus som fortfarande finns kvar i Gathenhielmska reservatet i Majorna. På 1970-talet revs hela Östra Nordstan med många 1800-talshus med bostäder, krogar och butiker, och shoppingpalatset Nordstan byggdes. Två gamla hus på Köpmansgatan 27 och 29 är det enda som påminner om en försvunnen stadsdel. På 1600-talet måste den som var ute sent ha med sig egen lykta. Första gatubelysningen i Göteborg sattes upp först år 1700: det var 35 oljelyktor på bryggorna över kanalerna, som eldades med rovolja. Från år 1776 infördes allmän gatubelysning. Husägarna ålades att sätta upp gatlyktor på sina hus, och hålla dem tända från mörkrets inbrott till midnatt, utom när det var månsken. På 1840-talet förbättrades gatubelysningsstandarden: Sveriges första gasverk byggdes i Göteborg och gasnäten för gatubelysning byggdes ut. Varje kväll gick lykttändare runt och tände gaslyktorna, och vid midnatt gick de runt igen, och släckte dem. 1921 elektrifierades gatubelysningen i Göteborg. I dag finns här totalt 91 000 gatlyktor.	3.15625
Jitex får klara sig utan försvararen Frida Höglund resten av den damallsvenska säsongen. Hon bröt nyckelbenet när hon landade efter en höjdduell i matchen mot Malmö i lördags. – Jag fick ont i nacken också men det var ingen hjärnskakning, säger Höglund till damfotboll.com. – Jobbigt att bara vänta på att det ska ha läkt så mycket att jag kan börja träna igen. Sex till åtta veckor är det normala. Av TT	1.03125
Nu är det gjort. Och än så länge verkar allt under kontroll. Abbe har inte mått illa, inte kaskadkräkts och inte fått några utslag på kroppen. Trots att han druckit mjölk. För två år sedan blev han riktigt dålig bara han fick i sig minsta lilla sked barnmat med skummjölkspulver i. Vanlig modersmjölksersättning eller välling var inte att tänka på. De är mjölkbaserade. Och sedan dess har vi läst det finstilta på varenda paket vi köpt och frågat servitörer och servitriser, i sverige och utomlands vad maten innehåller. Vi har gjort vänner och bekanta generade för att de inte tänkt på att fixa specialgrejer till Abbe, något man omöjligen kan begära av folk. Vi har fått gå omvägar runt glasskiosker som sålt fel varumärke. Isglass är inte alltid frusen saft om du trodde det. Vissa märken har skummjölkspulver även i den oskyldigaste lilla ispinne. Och vi har gång på gång fått förklara att bara för att något är laktosfritt så behöver det inte vara mjölkfritt. Men det är vanligt att barn med mjölkallergi växer ifrån det. Så idag var det äntligen dags för en kontrollerad provokation. (Lustigt uttryck förresten. Kontrollerad provokation. Hur skull det gå till om det handlade om något helt annat? Någon står och förolämpar någon annan, medan ett par stora starka vakter kontrollerar om något går snett. De rycker bara in om det hettar till. Ja, ungefär så kanske.) Abbe fick dricka mjölk idag. Riktig mjölk. Först fem milliliter. Sedan tio. Så femton. Och slutligen tjugo milliliter. Och mellan varje liten dos väntade men en halvtimme och observerade honom. När förmiddagen var över hade han fått i sig sammanlagt en halv deciliter. Och som sagt. Än mår han bra. Vi ska rapportera till barnläkarmottagningen på fredag hur det står till, och om han inte reagerat kan vi gradvis börja med mat som innehåller mjölk. Jag tror bannemig att jag ska fira lite redan nu. Med ett glas mjölk. Andra bloggar om: mjölkallergi, provokation, laktos, barn	2.359375
Våra experter i kundservice-teamet finns här för att hjälpa dig! Tveka inte i att kontakta oss angående ordrar, produkter eller andra hästrelaterade frågor. 08 590 70 750 Snabb leverans Din order levereras inom 24 timmar från vår moderna logistikcentral i Nederländerna. Alla ordrar levereras med PostNord som försäkrar en snabb leverans. Läs mer om frakt +4000 Produktrecensioner Våra produkter är älskade. Bara läs en av våra +4000 produktrecensioner. När vi får feedback från dig, arbetar vi hårt för att uppfylla dina önskningar. +5000 produkter I tillägg tilll våra egna märken Horze och Bvertigo, säljer vi även produkter från andra kända märken som t ex Sprenger, Bucas och Back on Track. Antalet märken som läggs till i vår webbutik ökar snabbt.	1.148438
Om du hittar ett lägre pris inom 48 timmar på en identisk bokning får du tillbaka mellanskillnaden. Mer information Hotell i när och fjärran Med över 80 000 hotell över hela världen erbjuder vi en rad olika platser, rum, bekvämligheter och erbjudanden. Ange ditt resmål, hitta ett hotell som passar dig och spara pengar. Ɨ Hotellrabatter baseras på befintliga Hotwire Hot Rate-bokningar som har gjorts den senaste månaden. Rabatterna baseras på de lägsta priserna som publicerats på ledande resewebbplatser. Priserna är rörliga och kan variera beroende på vilka datum som bokas, vistelsens längd och vilken produkt som bokas. Det finns ingen garanti för att de här priserna gäller när du gör din sökning. Tillgängligheten är begränsad. 1. "Priser från" är Hotwire Hot Rate-erbjudanden som har hittats det senaste dygnet för ett bestämt datumintervall. Priserna kanske inte längre är tillgängliga och kan variera beroende på vilka datum som du har valt. Priserna är rörliga och det finns ingen garanti för att priserna som visas är tillgängliga förrän du har bokat. 2. Rabatten baseras på det lägsta publicerade priset som hittades på ledande resewebbplatser de senaste två dygnen i samma område, med samma stjärnklassificering, vistelse och datum. Tillgängligheten är begränsad och priserna kan ändras. Priserna är rörliga och kan variera beroende på vilka datum som bokas, vistelsens längd och hotellets stjärnklassificering. Det finns ingen garanti för att de här priserna gäller när du gör din sökning. Skatt och andra avgifter ingår inte i priset. Hotwire skiljer sig från andra resewebbplatser. Med Hotwire anger du datum och plats. Hotellnamnet avslöjas först efter bokningen.	1.429688
Avhandlingen bygger på nya data över inkomst- och förmögenhetsfördelningens utveckling i Sverige och ett flertal andra länder. Genomgående ligger fokus på toppen av fördelningen eftersom den dels återspeglar viktiga samhällsaktörer och dels är relativt väl historiskt dokumenterad vilket möjliggör analyser över långa tidsperioder. Resultaten visar att ojämlikheten i 1800-talets förindustriella samhälle var hög och att den inte sjönk nämnvärt under den tidiga industrialiseringen. Istället var det under 1900-talets politiska och ekonomiska reformer, särskilt utbildningsreformer, progressiv inkomstbeskattning och utökat privat husägande, som ledde till en drastiskt minskad ojämlikhet, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden. Kring 1980 avstannade dock utjämningen och i många länder har den ekonomiska ojämlikheten därefter ökat till följd av ett flertal samverkande faktorer. Daniel Waldenström är sedan tidigare docent i nationalekonomi. Han disputerade i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm år 2003 och var därefter lärare och gästforskare vid University of California at Los Angeles (UCLA). Daniel är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) sedan 2006. Han blev docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm år 2009. Daniels huvudsakliga forskning berör inkomst- och förmögenhetsfördelning i svenskt och internationellt perspektiv. Kontakta Daniel Waldenström för mer information om avhandlingen eller läs mer på bloggen Ekonomistas.	2.5625
Byråar En byrå som passar dig, dina kläder och ditt rum innebär att du slipper stå och rota efter dina strumpor utan framgång. Våra byråar finns i stilar som matchar våra garderober och i olika storlekar så att du kan använda dem överallt i hemmet, även i en trång hall. För maximal ordning, använd SKUBB lådor för att organisera innehållet i lådorna på bästa sätt. > Till SKUBB serien	0.964844
Bjud mor på en kryssning med buffé och underhållning för hela familjen, söndag 26 maj. Vi bjuder på kaffe med tårta. Direktflyg fr Luleå - Side, All Inclusive. Del i dubbelrum Hotell Club Arinna i Bodrum. Dansa runt bland blinkande lampor, UV-lampor i mängder och gungande musik. Alley Night's ger dig en häftig upplevelse tillsammans med dina vänner du sent ska glömma!	0.90625
Ropen skalla – mjöd och långskepp till alla! Den 4 mars kommer våra vikingabröder och favorithedningar i Amon Amarth till Brewhouse. Med sig har de finska Profane Omen. Detta är en av två exklusiva spelningar på svensk mark innan bandet ger sig ut på ett omfattande plundringståg i Sydamerika. Biljetterna släpps den 17 januari och köps här.	1.015625
Samma dag som lätta flingor av snö föll över Luleå tekniska universitet fick LTU besök av Sveriges kung och Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). På sin årliga teknikresa var universitetet ett givet besöksmål av vetgiriga och intresserade medlemmar av (IVA), där man bl. a fick information om det nyligen etablerade SKF-LTU University Technology Centre. - Jag har varit här några gånger förut och jag tycker väldigt mycket om LTU, säger Björn O. Nilsson VD för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. IVA som tidigare under lång tid varit representerat i syd- och västsverige har ny nyligen etablerat IVA Nord i Luleå. Vad föll sig då naturligare än att akademin förlade sin årliga teknikresa till Kiruna och Luleå med Kung Carl Gustav i spetsen, som är IVA:s högste beskyddare. Det Luleå tekniska universitet är särskilt bra på, är ett nära samarbete med näringslivet, som också ligger IVA varmt om hjärtat. Det var bl. a om detta som kungen, VD Björn O. Nilsson, IVA:s presidium med ordföranden Leif Johansson m fl. fick information om vid besöket på LTU under tisdagen. - Att hitta en vinn/vinn situation och skapa förståelse inom universitetet för drivkrafterna inom näringslivet och vice versa. Det handlar om förtroende och om tillit, sade LTU:s rektor Johan Sterte. Han gav besökarna från IVA en rejäl genomgång av universitetets utbildning och forskning. LTU är inte bara civilingenjörsutbildningar utan även ett universitet med bredd inom två fakulteter där även t.ex. musik-, teater-, media-, och sjuksköterskeutbildningar ryms. Han lyfte även fram att LTU rekryterar mer än hälften av sina studenter till civilingenjörsutbildningarna från södra sidan av Dalälven. Vidare att LTU satsat på ett antal forskningsområden av både regionalt och nationellt intresse, där energi- och gruvteknik är två strategiska områden. Inom det förstnämnda området är LTU ledande i Europa och världen. Process IT och tribologi var två andra områden som rektor nämnde i sin genomgång. Han lyfte även fram universitetets konkreta samarbete med näringslivet i olika forskningsprojekt, där relationen till LKAB särskilt nämndes, men även genom att näringslivet är representerat i olika nämnder och styrelser inom universitetet och inom universitetets olika centrumbildningar. Besökarna från IVA fick även en snabb inblick i forskning om smörjning, nötning och friktion, bl. a inom området kompositer där biträdande professor Nazanin Emami berättade om utveckling av nya, mera hållbara material som kan ersätta konventionella material vid tillverkning av knä- och höftleder. SKF-LTU University Technology Centre som nyligen etablerats vid LTU och är under uppbyggnad fick en särskild presentation. Det introducerades av Roland Larsson professor i Maskinelement vid Luleå tekniska universitet och presenterades av Fredrik H. Larsson VD för SKF Condition Monitoring Center AB i Luleå. Under introduktionen berättade professor Roland Larsson först att de doktorander som utbildas inom tribologiområdet, som t ex rör smörjning och nötning i kullager, nästan alltid får direkt jobb inom industrin, inte bara i Sverige utan även utomlands. Vad som ska utvecklas inom SKF-LTU centret är bland annat något som kallas matarlager som ska kunna sköta sin egen energiförsörjning och trådlöst skicka information vidare om lagrets kondition för nödvändigt underhåll. - Ett projekt som kommer att starta under hösten är att använda de smarta lagren i malmvagnar och då skulle LKAB och Trafikverket kunna dra nytta av detta genom att kunna planera drift och underhåll, säger Roland Larsson. I SKF-LTU centret, som invigdes i april i år ingår flera avdelningar vid Luleå tekniska universitet, förutom Maskinelement även EISLAB samt Drift och underhåll. I centret som är under uppbyggnad finns det första demonstrationslagret som är avsett för en järnvägsvagn. Det är ett lager försett med sensorer, som är inmonterade i lagret, som känner av vibrationer, temperatur, hastighet, akustisk energi och så småningom även uppgifter om last. - Då kan man börja mäta vad som egentligen händer inte bara i lagret men även hur hela maskinen mår, hur man kör maskinen och hur det påverkar hela utrustningen, säger Fredrik H. Larsson SKF:s lokala VD i Luleå. Han berättar att det pågår arbete med självförsörjande system som ska förse lagret med energi kallat ”power harvesting”. - I slutändan så är det industrin som ska dra nytta av det här och målet är att komma ner i kostnad, säger han. Kung Carl Gustav undrade om varje lager har sin egen identitet. - Det finns inne i lagret via sensorerna. Informationen som sänds från ett lager till ett ”remotcenter” vet från vilket lager den kommer, svarade Fredrik H. Larsson.	2.8125
”Solidaritetsprodukter” är för tillfället inne: kaffe, honung, choklad – som finns att köpa i alla Coopoch Migros-snabbköp i Schweiz – spelar en aktiv roll i marknadsföringen av dessa produkter för ”rättvisehandel”. Dessa varor, identifierbara genom sina förpackningar, får en att tänka på tropiska plantager och utländska arbetare. Amigos (ett populärt märke i Schweiz) betonar sitt exotiska ursprung och försöker förmedla en känsla av gemytlighet. Nackdelen med dessa märken är emellertid att de är betydligt dyrare än sina konkurrenters produkter. Max Havelaar, distributör av dessa ”etiska” produkter, förklarar att den högre kostnaden utgör ett positivt moraliskt exempel eftersom vinstmarginalen återbördas till de fattiga småbrukarna i Sydamerika och Afrika. Företaget påstår att de högre priserna är rättvisa eftersom överskottet i slutänden hamnar i arbetarnas fickor.1 Men i vilket avseende är dessa priser ”rättvisa”? Finns det ett oomtvistligt kriterium för att skilja mellan det rättvisa och det orättvisa när det gäller prissättning av varor? Om så är fallet, vilket är det? Definition av rättvisebegreppet Frågan om rättvisa priser kan inte analyseras om man inte har kommit överens om en definition av begreppet rättvisa. Alltför många diskussioner rörande exempelvis ”social rättvisa” förblir resultatlösa eftersom detta övervägande ej tagits med i beräkningen. Det klassiska begreppet rättvisa innebär att var och en får vad som honom tillkommer. Det symboliseras av en kvinna som håller en vågskål i sin ena hand. Hon har förbundna ögon, för att inte se vem som skall dömas. Således är en duktig domare någon som avkunnar en dom oavsett vem den inblandade personen är. Rättvisa är de facto oberoende av våra känslor, preferenser eller passioner. Trots detta kan vi önska att en viss spelare skall vinna och tycka att det var ”orättvist” att han förlorade. Om spelet spelas enligt regelboken måste resultatet emellertid anses vara rättvist, oavsett hur stort nederlaget var eller vilken besvikelse det gav upphov till. Rättvisa handlar om att följa överenskomna regler, inte om att försäkra sig om resultat.2 Inom samhällets ramverk måste förvirringen mellan rättvisans principer och våra ”känslor” rörande rättvisa redas ut. Exempelvis är inte ekonomisk fattigdom – som ofta gör känslomässigt intryck på oss – nödvändigtvis en konsekvens av personlig eller social orättvisa. Att endast vädja till en implicit rättvisekänsla kan således inte korrigera sådana trängande situationer. Istället borde man vända sig till andra värderingar – såsom ömsesidigt bistånd, frivillig solidaritet och så vidare – för att råda bot på mänskligt lidande som inte orsakats av ett faktiskt fall av orättvisa. Det är avgörande att etablera distinktionen mellan rättvisa och känslor om rättvisa eftersom juridisk opartiskhet står på spel. Om rättvisan inte tillfredsställer objektiva kriterier kommer den att bli föremål för den enskilde domarens nycker, vilket kan leda till böter, straff, lynchningar eller avrättningar, men inte till rättvisa. Det är genom att hänvisa till subjektiva och romantiska föreställningar om rättvisa – ibland kallade revolutionär rättvisa, social rättvisa eller folkets rättvisa – som det har sagts: ”strävan efter rättvisa kommer att förstöra världen”. Innan vi går vidare bör vi också konstatera att idén om att praktisera ”kollektivt ansvar” som bäst är tvivelaktig. Om någon handlar orätt är det upp till honom, inte hans familjemedlemmar, släkt, grannar eller landsmän att reparera skadan. Utövandet av rättvisa består i att exakt identifiera vem som har begått en orättvisa, att fastställa kompensation samt att garantera att det är brottsoffret som får ersättning. Det är inte rättvisa att gottgörelsen drivs in från oskyldiga människor, lika lite som det är generositet när det sker med andra människors pengar. Dessa definitioner kommer hjälpa oss att tydligare avgöra vilka frågor som är inblandade i fastställandet av ett rättvist pris. Först och främst skall vi analysera mekanismerna bakom prissättning, för att därefter fortsätta med en undersökning av de villkor under vilka det kan sägas att ett fastställt pris är rättvist och, slutligen, sammanfatta med en kort beskrivning av åtaganden som kan göras för att tygla framtida orättvisor. Redan Aristoteles… För knappt hundra år sedan fann ekonomerna äntligen ett tillfredsställande svar på frågan som hade förbryllat tänkare sedan antiken; nämligen hur man kan fastställa relationen mellan varornas värde, priset man betalar för dem, och deras produktionskostnader.3 De grekiska filosoferna var överraskade (som varje god filosof borde bli) då de inte kunde finna någon signifikant korrelation mellan ett objekts värde och dess användning. De flesta människor har inte råd med en diamant, men ingen kan överleva utan vatten; dock är ett diamanthalsband, även ett av sämsta renhet, värt oändligt mycket mer än en liter vatten även från den renaste bergskälla. Med anledning av denna paradox har det vidhållits att det inte är objektets användbarhet utan dess knapphet som avgör priset. Med andra ord är diamanter dyra eftersom de är sällsynta. Men åter igen klarar inte denna hypotes av en noggrannare analys. Mina självporträtt, som jag då och då vågar mig på att måla, är mycket mer sällsynta än Rembrandts, men de är värda (betydligt) mindre. Grundkursstudenter i filosofi har sedan länge löst problemet med korrelationen mellan varans knapphet och dyrbarhet med hjälp av den kända syllogismen: allt som är sällsynt är dyrt; en enögd häst är sällsynt; således är enögda hästar dyra. I Nicomachiska etiken föreslår Aristoteles en originell formulering av problemet. Han frågar sig huruvida det är möjligt att finna ett attribut i ett tings själva natur som avgör dess pris. Aristoteles strategi för att bestämma priser väcker viktiga frågor som måste tas i beaktande när man skall nå ett rättvist pris. Således, om ett tings pris kan härledas ur dess natur, måste nödvändigtvis frågan om det rättvisa i dess pris ses få en annan innebörd. ”Rättvis” skall inte längre förstås med åberopande av objektiva rättviseprinciper utan i relation till exakthet, och därför förändras från att vara en moralisk fråga till en simpel räkneövning. Ett objekts pris skulle mätas utifrån fysiska egenskaper som vikt, volym och densitet. På detta sätt skulle alltså ekonomi anta ”hårda” vetenskaps metoder och standarder. …och nu Marx Den berömde ekonomen David Ricardo, som senare följdes av Karl Marx, ansåg att detta mystiska attribut härleddes ur hur mycket arbete som krävdes för att tillverka en vara. Följaktligen, när individer utbyter varor byter de egentligen det arbete som är ”förkroppsligat” i varorna. Så för att avgöra det ”rättvisa” priset, skulle man bara behöva uppskatta arbetet i termer av hur många arbetstimmar det tog att producera varan i fråga. Att tro att endast arbete förlänar saker värde är emellertid att försumma skapandets mångfald. Utvinning av högkvalitativa kol- eller metallfyndigheter kräver mindre arbete, men genererar ändå mer vinst, än utvinning av mindre koncentrerade metallfyndigheter. Oavsett hur mycket omsorg vinodlaren i Hérault än ägnar sin vingård skulle han ändå aldrig producera ett årgångs-Bordeaux.4 Liksom naturresurserna varierar också människors begåvningar och förmågor. Ingenjören, som på kanske ett par timmar räknar ut en ny tillverkningsprocess, tillför lika mycket värde som den anställde som dag efter dag bara utfört en simpel uppgift. I föregående exempel är det mer kvaliteten än kvantiteten som måste tas i beaktande. Svårigheten med att fastställa en produkts värde – uteslutande på grundval av den mängd arbete som krävs – förblir obesvarad: en lågkvalitativ produkt, som avvisas av konsumenter, kan ha tagit lika lång tid att tillverka som en produkt av hög kvalitet. Måste de som tillverkar dåliga produkter betalas? Det skulle vara detsamma som att belöna slöseri. I sin formulering av arbetsvärdeteorin förlorade Marx insikten att ekonomisk aktivitet faktiskt tjänar mänskligheten.5 Detta betyder att om ett objekt saknar användning och inte ger någon tillfredsställelse så kommer det inte att köpas. Faktum är att artikelns värde kommer kretsa kring noll, oavsett mängden arbete som ursprungligen krävdes för att producera och distribuera den. De socialistiska ekonomiernas alla usla produkter och mängder av kapitalistiska industriers misslyckanden talar för detta faktum.6 Aristoteles besvarade sin egen frågeställning och drog klokt slutsatsen att vi borde ge upp idén om att försöka fastställa priset baserat på tingens natur.7 Ty priser säger inte mer om arbetsinsatsen för att producera varan än behovet, efterfrågan, användbarheten eller knappheten av varan i fråga. Ett pris återspeglar ingenting mer än en överenskommelse mellan en köpare och en säljare syftande till utbyte. Vi återkommer till denna definition inom kort, men det är av vikt att erinra om att 1500-talsjesuiterna på Salamancauniversitetet i Spanien var de första som föreslog denna definition och var först med att studera prissättningsmekanismen.8 Inga priser utan utbyte Priser existerar endast i och som ett medel för utbyte. Priser formas nödvändigtvis i relationer med andra.9 Robinson Kruse visste sina kostnader (”det kommer ta mig en timmes transporttid att bära tillbaka denna packe med ved”), men att bestämma ett pris var inte meningsfullt för honom (av vem kan han begära två kilo färsk fisk i utbyte mot en timmes transporttid?). Priser fastställs på grundval av sociala relationer mellan två personer. Därför kan vår fråga om hur man skall fastställa det rättvisa priset bara få sin sanna innebörd inom denna relation: rättvist för vem? Noga räknat är varken pris, märke, en handfull franc eller dollar mer rättvist eller orättvist i sig själv än vad gram, kilometer eller någon annan mätenhet är. Rättvisans innebörd kan endast fastslås i relation till mänskliga handlingar. Således är det inte en varas pris som intresserar oss, utan huruvida priset – vad det än må vara – överensstämmer med köparens eller säljarens krav på rättvisa. Låt oss först av allt konstatera att varenda person som köper kaffe i ett café frivilligt samtycker till det angivna priset. Om de tillfrågades skulle självklart alla konsumenter önska att kaffet var billigare eller gratis. Ett observerbart objektivt faktum är att konsumenter inte hellre väljer att köpa mindre dyrt örtte istället för det dyrare kaffet. I den verkliga världen, där hårfrisörer eller caféanställda inte kan arbeta gratis, betalar köpare det förutbestämda priset eller blir utan servicen eller produkterna. Ett liknande fenomen uppkommer på producenternas sida. Det är ett välkänt faktum att producenters ekonomiska situation är fylld med risker. Låt oss för tillfället bara redogöra för fakta: om kaffe inte har försvunnit, trots låga priser, beror det på att producenterna inte upphört med projektet att odla kaffe; vilket inte betyder att de är entusiastiska över vågspelet, bara att de skulle ha det sämre utan det. Uppenbarligen föredrar producenter att kaffe tingar högsta möjliga pris. Men även de lever i den verkliga världen och de accepterar det pris som sätts på den öppna marknaden. För stora delar av världshandeln är förhållandena inte olika dem i det ovan nämnda exemplet: de som köper och säljer varor gör så för att de kommer överens om priser. Låt oss konstatera att i detta fall är det inte någon domare, tribunal eller expertkommission som fastställer priser. Dessa ”prisdomare” skulle av nödvändighet presentera ett godtyckligt utlåtande. Som vi har sett skulle de inte finna något objektivt i varornas natur som skulle ha möjliggjort deras prissättning. Den enda legitima funktionen hos dessa domare skulle vara att säkerställa parters överenskommelser om priser i transaktioner. I vår ekonomis praktik utförs inte denna uppskattningsfunktion av någon domarpanel. Det är aktievarubörserna i stora finanscentra som London och New York, samt sådana nyhetsbyråer som Reuters och Bloomberg, som officiellt registrerar de priser som betalas för råmaterial och sprider denna information över världen. Återigen, om ett pris betalas, är det nödvändigtvis det pris som köparen och säljaren hade förväntat sig från början av förhandlingen; således, precis som i vilken annan social relation, måste andras önskningar och intressen tillgodoses (oavsett vad köparen tycker så kan inte kaffe vara gratis). Däremot, och detta är huvudpoängen, kan varken köparen eller säljaren rimligen påstå att han eller hon har blivit orättvist behandlad på grund av vilket pris som betalats för en vara på den öppna marknaden. Vilken säljare eller köpare som trodde att han utnyttjades skulle fullfölja en transaktion? Varje part som medger erhållandet av en ”rättvis andel” i ett fredligt och frivilligt utbyte bör därför dra slutsatsen att transaktionen upprätthåller de krav på rättvisa som ställdes i början av denna artikel. Vi kan nu föreslå en definition av ett rättvist pris: ett rättvist pris är det som både köparen och säljaren kan komma överens om.10 Invändningar mot definitionen av ett rättvist pris Det är möjligt att förvänta sig signifikanta invändningar mot vår definition. Man kan föreställa sig möjliga utbyten som, rent kravmässigt, kan stämma överens med vår föreslagna definition men som icke desto mindre kolliderar med våra moraliska känslor. Kan det påstås att alla parter i ett utbyte verkligen samtycker av egen fri vilja? Vad är meningen med att ”vara överens” när den enes förhandlingsposition är oändligt mycket mer överlägsen den andres? Detta är starka invändningar som, om inte de bemöts adekvat, kan underminera den föreslagna definitionen av ett rättvist pris. Den första invändningen mot vår föreslagna definition har att göra med avsaknad av information. I varje utbyte finns det ett kontrakt, även om villkoren bara är implicit fastställda. Om ena parten i ett utbyte avsiktligt eller oavsiktligt försöker lura den andra parten, så kan denne, med lagen på sin sida, avbryta utbytet. En person kan köpa varor och sedan inse att de är antingen oanvändbara, el- ler hade kunnat köpas på mer fördelaktiga villkor. I denna situation, där antingen ett felaktigt val gjordes eller priset vid närmare eftertanke framstod som för högt, måste vi icke desto mindre anse att priset bestämdes rättvist. Det är visserligen sant att köparen vid säljtillfället saknade avgörande information men säljaren kan inte hållas ansvarig för att detta inte uppdagats. Båda parter handlade i god tro. Öppna marknader, reklam, uppmuntrande råd från vänner och experter, hjälper alla köparen att fatta ett informerat men aldrig fullkomligt beslut. Teorin om ren och perfekt konkurrens, där marknadsaktörerna uppvisar en grad av allvetande, existerar bara i klassiskt liberala ekonomers fantasi. Den andra invändningen koncentrerar sig på olikheten runt utbytets villkor. Om vi var identiska, placerade i samma situation, så skulle vi självklart producera samma varor och vi skulle inte ha något att byta. Lyckligtvis är det inte så verkligheten ser ut. Människor skiljer sig åt, på grund av sin kreativa kapacitet, strävan och den miljö de befinner sig i. Dessa skillnader möjliggör inte endast utbyte, utan tillförsäkrar dessutom att de är lönsamma för alla inblandade. För att kunna förstå detta förhållande måste vi inse att sambandet mellan värde, pris och kostnad av naturen är ojämlikt. Om en konsument efterfrågar Max Havelaar-choklad och har 2,30 franc i fickan, måste hans efterfrågan vara värd mer än 2,30 franc för att han skall vilja ha chokladen så mycket att han letar rätt på och köper den, annars skulle han behålla sina pengar. Därtill kommer att om Max Havelaar har satt priset på chokladen till 2,30 franc innebär det att priset utgör produktionskostnaden plus vinstmarginalen. Den generella regeln för utbyten kan sålunda uttryckas som följer: värde för köparen > priset > säljarens kostnad Ojämlikheten mellan värde för köparen > priset utgörs av köparens tillfredsställelse. Ojämlikheten mellan priset > kostnaden visar på att säljaren gör en vinst, vilket är nödvändigt för överlevnad. På vad sätt kan då en ojämlikhet – som alla parter tjänar på och accepterar– utgöra en orättvisa? Genom att missförstå innebörden av denna grundläggande ojämlikhet mellan värde, pris och kostnad har vissa ekonomer felaktigt vidhållit att bytet som sådant var ojämlikt eftersom det av nödvändighet missgynnade en av de parter som aldrig tjänade på det. Detta är en logiskt absurd hållning, eftersom bytet, om det ingicks frivilligt, måste ha varit ömsesidigt fördelaktigt, annars skulle det inte ha ägt rum. Handel är således, i motsats till vad marxistisk teori påstår, en verkligt produktiv och ömsesidigt fördelaktig process. Ett byte skapar värde. Köparen erhåller, liksom säljaren, varor som har högre värde än de som ges i utbyte. Det är ett välkänt faktum att livsomständigheter ofta tvingar oss att fatta ekonomiska beslut som vi önskar aldrig skulle uppkomma. Exempelvis skulle en affärsägare, som på grund av antingen olyckliga omständigheter eller vanskötsel tvingas sälja ut sina tillgångar för att tillgodose sina borgenärer, helst inte vilja sälja sitt varubestånd till nedsatt pris. Icke desto mindre kan konsumenter utnyttja tillfället på bästa sätt utan att få dåligt samvete. Faktiskt skulle affärsägaren befinna sig i en ännu värre situation om konsumenterna förhindrades köpa upp hans varor. Köparna kanske känner empati med affärsägarens situation, men de borde inte uppleva några samvetskval över att utnyttja den situationen, på samma sätt som när man blir befordrad på grund av en kollegas förtidiga död. Ingen är att skylla för denna beklagansvärda situation.11 Även om statens tvångsmakt brukas i likvideringen av affärsinnehavarens tillgångar, är inte utförsäljningspriserna ett resultat av varken fysiskt våld eller orättmätigt tvång. Om en affär däremot inte frivilligt godtas av alla parter – det vill säga om den baseras på tvång – bör den inte längre betraktas som ett utbyte utan som utpressning, stöld eller slaveri. Då är det inte längre utbytet som är ojämlikt utan möjligheten att påtvinga andra sin vilja genom fysiskt våld. Vi hamnar då dessutom utanför marknadsekonomins gränser, där varor cirkulerar genom utbyte och donationer, och kommer i stället in på utpressnings- eller planekonomins domäner, där varor omdistribueras genom statliga dekret och påbud. Den tredje invändningen mot den här föreslagna definitionen av ett rättvist pris har att göra med frågan om monopol. Ett monopol är ett koncept som få ekonomer verkar förstå korrekt. Enkelt uttryckt uppstår ett monopol när någon entitet är den enda tillhandahållaren av en given produkt. Enligt klassisk ekonomisk teori måste monopol till varje pris undvikas, då de kan ta ut omåttliga priser för sina produkter. Monopolsituationer tillintetgör konkurrensen mellan företag, vilket innebär att konsumenterna i vissa fall inte har något annat alternativ än att acceptera vad en allenarådande producent tillhandahåller. Stater betraktar detta som ett funktionsfel i den liberala prissättningsmekanismen och har byggt upp en lagstiftningsarsenal för att förhindra uppkomsten av några som helst monopol – förutom, givetvis, i de fall statliga myndigheter administrerar allmänna nyttigheter, säkerhetsrutiner, miljöfaror och så vidare. Men det är värt att undersöka huruvida ett ickestatligt monopol faktiskt är skadligt för konsumenterna. När entreprenörer tar risker som möter allmänhetens gillande uppstår omedelbart en efterfrågan på deras produkt. Och likväl dröjer det inte länge innan innovatörerna får konkurrenter, vilket erfarenheten visar. I en fri marknadsekonomi kan därför monopol endast finnas till av en anledning: när en producent tillverkar en produkt så effektivt att konkurrenter avskräcks från att ens träda in på marknaden. I en sådan situation betalar emellertid konsumenten ett rättvist pris för varan, eftersom ingen annan kan tillverka den till lägre kostnad. Garantin för att konsumenten betalar rättvisa priser ligger inte i det faktum att det finns konkurrens, utan i själva möjligheten till konkurrens. Ty även om en producents enastående effektivitet kväver konkurrensen, vet han att i en fri marknadsekonomi kommer alltid konkurrenter uppstå för att locka till sig missnöjda kunder om han höjer priserna eller sänker kvaliteten. Bara hotet om en sådan konkurrens utgör tillräckligt incitament för monopolisten att hålla låga priser. Risken för konkurrens behöver inte omfatta exakt samma produkt för att vara avskräckande; den kan även gälla substitut. Det är därför naturen, trots sin mångfald, inte tillåter upprättandet av monopol. Klichéerna om ”geografiska” eller ”naturresursmonopol” som fortfarande återfinns i läroböcker förutsätter att vi alla är berövade vårt sunda förnuft. Ägaren till en ökenoas kan bara ta hutlösa priser för sitt vatten en gång, eftersom när ryktet om denna girighet sprider sig, kommer törstiga nomader att bunkra upp extra vatten eller välja andra vägar för att undvika att gynna denna oas genom handel.12 Om ett monopol består beror det antingen på att det uppfattas som tillfredsställande av alla parter som tillämpar ”rättvisa priser” eller på att det införts tvångsmässigt genom ett legalt konkurrensförbud. De flesta monopol som finns i dag är upprättade av stater för att undandra en viss verksamhetssektor från konkurrensens tryck. Dessa sektorer varierar från land till land, men generellt brukar man finna statliga monopol inom centralbanker, järnvägar, telefonitjänster, postverksamhet, utbildning och naturgas- och elförsörjning. Den principiella kritiken av statligt skyddade monopol går ut på att de gör det omöjligt att längre avgöra rättvisa priser enligt vår tidigare definition: eftersom konkurrensen eliminerats är det omöjligt att avgöra huruvida en konkurrent skulle kunnat tillhandahålla tjänsterna billigare. Priser: dialog mellan människan och naturen Ofta fylls debatter om rättvisa priser av argument som konstrueras utifrån hänvisningar till mänskligheten och naturen, men varför låter vi inte istället dessa uttrycka sig direkt genom marknaden? Det som ekonomer kallar marknaden är ingenting annat än en dialog som människor upprättar mellan varandra rörande knappa resurser. Det finns åtskilliga sätt för människor att bygga relationer mellan varandra – genom kärlek, vänskap, släktband och kulturella gemenskaper – och lika många sätt att knyta band till naturen: genom arbete, kontemplation eller fest. Marknaden är en sorts kommunikation som människor upprättar när de vill producera och fördela de varor de behöver utan att använda sig av tvång. Denna kommunikativa och informativa funktion hos marknaden avvisas av dem som söker politisk makt, eftersom den förnekar dem deras självutnämnda roll som sociala ingenjörer, kapabla att förutse människors ”riktiga behov” och att hantera naturresurser.13 Ett samhälle bestående av fria människor skulle aldrig medge att en sådan elit skulle veta bättre än de själva vad som är bäst för dem. Vad marknaden beträffar, är det upp till varje individ att avgöra både var och hur han skall utöva sina kreativa och produktiva aktiviteter. Vidare är det prisutvecklingen genom utbud och efterfrågan – inte statstjänstemäns eller akademiska utredningars bedömningar – som informerar oss om huruvida vår verksamhet motsvarar andras förväntningar och överensstämmer med naturresurserna. Hur kan endast utvecklingen av priser ge oss en fingervisning om att vår verksamhet går hand i hand med naturen och uppfyller människors behov? Låt oss överväga vad som händer när en produkt finns i överflöd i relation till efterfrågan. Dess pris förblir relativt lågt. Det är som om konsumenterna fick ett meddelande från naturen och producenterna som skulle kunna översättas sålunda: ”använd hur mycket du vill, det finns så det räcker till alla”. Att produkten finns tillgänglig till ett lågt pris kommer uppmuntra alla att ersätta dyrare produkter med den för att finna nya användningsområden för den. Låt oss nu tänka oss att denna konsumtionsökning sätter ett tryck uppåt på priserna. Denna ökning i sig är ett nytt incitament att öka produktionen, eftersom det nu riktas till de producenter som skulle avskräckts av de låga priserna. Således kommer det utökade utbudet att stabilisera priserna, beroende på huruvida producentens kapacitet och naturresurser så tillåter. Om naturresurserna däremot plundrats kommer högre produktionskostnader återspeglas i försäljningspriset. Produktens ökade kostnad är ett meddelande riktat till konsumenterna som inbjuder dem att antingen spara eller se sig om efter substitut. Priser är information Priser är information eller signaler som visar konsumenterna huruvida en producents verksamhet tillfredsställer deras behov och passar in i deras miljö, eller om den underminerar desamma. Men information är givetvis endast tillförlitlig om den inte censurerats eller manipulerats. Priser återspeglar korrekt hur det förhåller sig med världens resurser, förutsatt att inte myndigheterna förfalskar dem genom exempelvis subventioner, priskontroll och kvoter som upprätthåller artificiella brister. Att fiffla med termometern kommer inte att förse läkarna med korrekt information om en persons hälsa, och kommer sannerligen inte bota henne. Ju mer priserna kontrolleras, desto mer kommer konsumenterna att avskärmas från verkligheten. De som ger upp frihandel till förmån för en centralt kontrollerad ekonomi kommer förlora livsviktig information; de kommer att begränsas till specialiserade statliga myndigheters godtyckliga råd, eftersom den objektiva referenspunkten i form av konsumentpreferenser och tillgänglighet på naturresurser har skymts.14 Vi protesterar, på goda grunder, när en statlig myndighet försöker censurera en tidning. Priskontroll är av likartat slag eftersom det censurerar information och, som varje form av censur, förtjänar det att avfärdas. Priskontroll har emellertid allvarligare konsekvenser än att endast åstadkomma desinformation. Som vi har sett är priser fasta när människor utbyter varor som är oundgängliga för sina liv, och därmed försöker stater kontrollera sina medborgare genom att kontrollera priser. Ersättning för arbete Är att bli ersatt för arbete ett fall där individuellt samtycke inte gäller? Vissa anser det. Många stater har faktiskt infört lagar som förbjuder människor att ta anställningar som inte har någon minimilön eller som förbinder dem att arbeta mer än ett visst fastställt antal timmar. Det spelar ingen roll huruvida arbetsgivaren och ansökanden har kommit överens om andra villkor. Priset på arbete är dock, som alla priser, information. Rika människors pengar är på liknande sätt en signal. Många människor, men inte alla, förväntar sig materiellt välstånd från sin sysselsättning. De iakttar andra som har lyckats skapa välstånd för att kunna följa dessas exempel. Denna strävan efter personlig vinning, fokuserad på de höga priser deras arbete kan generera, är gynnsam för alla producenter.15 Konkurrensen från dessa nykomlingar kommer småningom att sänka försäljningspriset på produkter, höja produktprestanda och -pålitlighet och möjliggöra största möjliga antal konsumenter att införskaffa åstundade varor. På samma vis lär sociala gruppers relativa rikedom och fattigdom oss vilken sorts beteende vi skall välja för att kunna nå våra mål. Om ekonomiskt välstånd värderas högre än andra värden, som exempelvis traditionellt byliv, står den relevanta informationen att finna i beteenden hos de människor som bor på sådana ställen som Hongkong eller Silicon Valley. Konkurrens är en upptäcktsprocess, som inte bara informerar oss om våra konsumtionsval utan också om konsekvenserna av ett stöd för sådana värden. Det antas ofta att människor bör få ersättning för att de arbetar, vilket nämndes ovan som ”arbetsvärde”. Men arbete i sig självt utgör inte något värde. När människor är fria är det aldrig arbete utan en vara eller tjänst som de lämnar ersättning för. Det råkar dock falla sig så att denna vara eller tjänst i de flesta fall inte kan levereras utan arbete, men det är endast slumpartat. (Om någon kunde klippa min gräsmata i sömnen skulle jag betala den personen för att sova.) Vad som skänker arbete ett värde är således inte att det har utförts utan att det resulterar i en efterfrågad produkt så mycket att någon annan kommer att använda sina resurser för att – bland alla andra val han har – köpa just den produkten. Eftersom ersättning för arbete är ett pris, som liksom alla andra priser är rättvist om det accepteras av alla parter, är inte arbetsgivaren orättvis när han betalar lika mycket till de arbetare som kommit under arbetsdagens sista timme som till dem som arbetat sedan morgonen. (Risken arbetsgivaren tar är bara att han inte kommer få tag i någon som är villig att börja arbeta nästa morgon.) Dessutom följer att – eftersom det egentligen inte är arbetaren utan tjänsten eller varan som erhåller ersättning – ersättningen inte tar hänsyn till arbetarens hudfärg, kön, religion, politiska sympatier och så vidare. Marknaden fungerar, i likhet med den tidigare nämnda duktiga domaren, ”utan hänsyn till personer”. Det är stater som, utöver varorna och tjänsterna, dessutom beaktar producenternas rasmässiga och nationella identiteter för att kunna exkludera vissa och skänka privilegier åt andra. Tyska medborgare i Tredje riket och sydafrikaner under apartheid hade, om de fått bedriva sina affärer fritt, sannerligen kunnat göra affärer med kompetenta och affärsmässiga judar och svarta och kunnat bli rika tillsammans med dem. De som, med hänvisning till sina övertygelser, vägrat sådan handel med medlemmarna av en annan ras skulle ha funnit sig uteslutna från denna rikedom. Det är därför förståeligt att rasister och nationalister är så kritiska till en frihandelsekonomi, primärt därför att marknaden inte anpassar sig särskilt väl till de godtyckliga gränser och fördomar människor skapar i sina huvuden. Att påstå att arbetaren inte får någon ersättning betyder att man värderar hans arbete – kvaliteten på hans produktion – inte hans person. Lönen belönar varken den anställdas meriter eller dygder.16 Det finns rörmokare som är goda makar och fäder men som är yrkesmässigt inkompetenta; när köket översvämmas lär dock de flesta människor ringa den skicklige rörmokare som, fastän han måhända är otrogen mot sin fru, vet hur man skall reparera läckor.17 Arbete är långt ifrån en automatisk välståndsskapare, tvärtom uppvisar det en destruktiv tendens genom att uttömma mänsklig energi och naturresurser. Denna destruktivitet får sitt enda rättfärdigande i produktionen av varor och tjänster som är tillräckligt attraktiva för att konsumenterna, genom sin beredvillighet att betala, skall visa det värde de tillskriver dem. Slutsats Vi har definierat rättvist pris som det som blir överenskommet under en frivillig transaktions förlopp. Frivillig får inte förstås så att det implicerar ett fantasifoster, varmed avses en värld där allting skulle vara gratis för köparna och dyrt betalat för till säljarna. En transaktion är frivillig när den ena parten inte använder eller hotar att använda fysiskt våld mot den andra. Alla andra definitioner som skulle försöka uppskatta exempelvis det ”inflytande” en part utövar mot en annan eller ”informationen” tillgänglig för var och en, skulle tendera att vara godtyckliga. Priser utgör, när de inte påtvingas av myndigheter, den mest tillförlitliga informationen tillgänglig för att vägleda oss i produktiva förhållanden med andra och med naturresurser. Priser etableras därför att människor byter sitt arbetes produkter mot de varor de behöver för att leva. Att kontrollera priser är därför ett sätt för staten att kontrollera våra liv. Rättvisa består av att ge var och en vad som honom tillkommer, därför betalar vi det överenskomna priset för en tjänst eller som kompensation för våra självförvållade orättvisor. Det vore inte rättvist att tvinga någon att betala för varor han inte har köpt eller för att rätta till en orättvisa som han inte är skyldig till. Emellertid finns det situationer där människor inte är förmögna att erbjuda någon tjänst som skulle erhålla betalning helt enkelt på grund av ålder, handikapp, sjukdom eller en oturlig olycka. Självfallet kan en hel del av sådana situationers finansiella konsekvenser lösas genom frivilliga försäkringsavtal. Icke desto mindre kan vi tänka oss en person som befinner sig vara fullkomligt utblottad, utan att någon direkt orsakat det och därmed kan krävas på ersättning, samt att personen ifråga på grund av bristande framsynthet eller av någon annan anledning inte är försäkrad. I detta fall är det inte rättvisan som bör ifrågasättas; däremot måste vi söka oss till andra värden som inte upprätthåller rättvisans objektivitet, men som vittnar om vårt personliga engagemang för andra i form av solidaritet, välgörenhet och så vidare. Det är därför som, om en säljare ger rabatt eller en köpare betalar högre priser för att hjälpa de fattiga – som i fallet Max Havelaar – priserna inte bara är rättvisa utan också berömvärda gärningar av moralisk solidaritet.18 Om å andra sidan samma rabatter eller högre priser införs av staten – oaktat om de gynnar de fattiga eller ej – kan de inte vara i enlighet med rättvisan eftersom de som samtycker till dem inte kompenserar för någon orätt de personligen skulle ha åsamkat förmånstagarna. Sådana finansiella uppoffringar är dessutom av tveksamt moraliskt värde eftersom de genomdrivs med våld. Noter 1 Det är inte min avsikt att kommentera Max Havelaars verksamhet, som jag inte är förtrogen med. Publiciteten kring lanserandet av detta nya sortiment av tropiska produkter ger endast tillfälle att reflektera kring det gamla problemet rörande rättvis prissättning. 2 Se Friedrich von Hayek, Law, Legislation and Liberty, vol. 2, The Mirage of Social Justice (Chicago: University of Chicago Press, 1973), kap. 8. 3 Ludwig von Mises, Theory and History (New Haven: Yale University Press, 1957); Murray Rothbard, Economic Thought Before Adam Smith: An Austrian Perspective on the History of Economic Thought, vol. 1 (Hants, U.K.: Edward Elgar Publishing Company, 1995). 4 Ricardo insåg, liksom Marx, att arbetsteorin inte kunde appliceras på all produktion: “There are some commodities, the value of which is determined by their scarcity alone. No labour can increase the quantity of such goods, and therefore their value cannot be lowered by an increased supply. Some rare statues and pictures, scarce books and coins, wines of a peculiar quality which can be made only from grapes grown on a particular soil, of which there is a limited quantity, are all of this description. Their value is wholly independent of the quantity of labour originally necessary to produce them and varies with the varying wealth and inclination of those who are desirous to possess them.” David Ricardo, The Principles of Political Economy and Taxation (citerad i George Reisman, Capitalism (Ottawa, Ill.: Jameson Books, 1996)). På ett förbluffande sätt konstaterar Ricardo korrekt att priset på dessa specifika varor kommer variera med “rikedomen och inklinationen” hos potentiella köpare, utan att inse att detta gäller alla varor, inte endast sällsynta konstverk och årgångsviner. 5 Marx omarbetade sin arbetsvärdeteori åtskilliga gånger under sitt liv, och utvecklade den som mest i Capital, vol. 1 (New York: Charles Kerr, 1906), del 2, kap. 4. Litteraturen är full av avvisanden av denna teori. Se exempelvis Reisman, Capitalism; samt Thomas Sowell, Marxism (New York, Quill Williams Morrow, 1986). James A. Sadowsky har följande att säga om Marx arbetsvärdeteori: “… it relies on a totally false supposition: that by transforming an object we can increase its value. There is no such thing as value in the object. Objects are valued by people; what is valued by people is the physical reality. People do not value values! The only way to increase another’s valuation of what I have is by hypnotism.”, “Private Property and Collective Ownership”, i Property in a Humane Economy, ed. Blumenfeld et al. (LaSalle, Ill.: Open Court, 1974), s. 89. 6 Tanken att arbete nödvändigtvis förlänar saker värde strider mot sunt förnuft och allmän erfarenhet. Arbete kan förvisso förstöra värde. Det har till och med hävdats att ryssarna skulle varit rikare om de under Sovjettiden begränsat sig till att sälja råvaror utan att bearbeta dem, istället för att omvandla högkvalitativ koppar eller olja till oanvändbara elkablar och undermåliga plastprodukter. 7 Aristoteles, Ethique de Nicomaque, (fransk översättning Jean Voilquin, Paris Flammarion, 1965 [publicerad på engelska som Nicomachean Ethics]), vol. IX, kapitel II. 8 Redan Thomas ab Aquino observerade att den mängd arbete som krävs av en jordbrukare för att producera en skäppa vete var mer eller mindre densamma år ut och år in; däremot kunde priset på en skäppa vete variera dramatiskt, beroende på skörden. En fullständig teori för att förklara detta fenomen fanns inte tillgänglig förrän mot slutet av 1800-talet I och med Carl Mengers forskning, som tog med relationen mellan kostnad, pris och värde i beräkningen. Icke desto mindre tillhandahöll de jesuitlärde i Salamanca på 1500-talet ett preliminärt men konsekvent svar på denna fråga. Jämför Alejandro A. Chaufen Christians for Freedom: Late-Scholastic Economics (San Francisco: Ignatius Press, 1986). De kunde konstatera att priser berodde på både det värde människor tillmätte vissa varor och produktionskostnaden för desamma. Med andra ord förstod de jesuitiska teologerna mycket väl att ett utbyte är ett sammanträffande mellan å ena sidan efterfrågan och å andra sidan kreativitet och arbete som har format naturtillgångar. Dessa teologers – Francisco de Vitoria, Domingo de Soto, Tomas de Mercado och Luis Molina – arbete inom sådana ämnen som penningteori, enskild egendom, värde, priser och handelns och bankväsendets roll har nästan glömts bort. Och likväl menar H. M. Robertson, i motsats till Webers tes, att det är jesuiternas och inte kalvinisternas religion som gynnat kapitalismens anda. Aspects on the Rise of Economic Individualism (Cambridge: Cambridge University Press, 1933). 9 Ludwig von Mises, Human Action, 3rd ed., rev. (Chicago: Regnery, 1966), kap. 16. 10 Denna grundregel för fastställandet av ett rättvist pris har uttryckts på en mängd sätt. Exempelvisskriver Clarence B. Carson: “A price in a free market is the amount that a willing seller will take and a willing buyer will pay.” Basic Economics (Wadley: American Textbook Committee, 1988), s. 118. 11 Samma felaktiga skuldkänsla genomsyrar förhållandet mellan rika och fattiga länder. Se exempelvis Peter T. Bauer, Equality, the Third World and Economic Delusion (London: Weidenfeld Nicolson & Co., 1981); och Michael Novak, Une Ethique économique, (Paris: Editions du Chef et Institut de la Boëtie, 1987 [The Spirit of Democratic Capitalism, New York: Simon & Schuster, 1982]). Jämför även Pascal Bruckner, Le sanglot de l’homme blanc [The Tears of the White Man, Compassion as Contempt] (Paris: Editions du Seuil, 1983). 12 För en diskussion kring monopol, se Isabel Paterson, The God in the Machine (Palo Alto, Calif.: Palo Alto Book Service, 1943), i synnerhet kapitel XVI, där författaren analyserar det första införandet av antitrustlagstiftning i USA. Se även Murray Rothbard, Power and Market (Kansas City, Kans.: Sheed Andrews and McMeel, Inc., 1977), s. 59; samt Man, Economy and State (Los Angeles: Nash Publishing, 1962), vol. 2, kap. X. 13 Detta anspråk är den “ödesdigra inbillning” som Friedrich von Hayek avfärdade genom de flesta av sina publicerade arbeten. Se i synnerhet The Fatal Conceit (Chicago: University of Chicago Press, 1988); och “The Errors of Constructivism” i New Studies (London: Routledge and Kegan Paul, 1978). Jämför även Doug Bandow Beyond Good Intentions (Wheaton, Ill.: Crossway Books, 1988), s. 58, som hävdar att “Man is not perfectible through human means.” 14 För teorin om marknaden som en upptäcktsprocess, se Friedrich von Hayek, Law, Legislation and Liberty, vol. 3, Political Order of a Free People (Chicago: University of Chicago Press, 1979), kap. 15. 15 Beträffande de rikas betydelse för att uppnå det gemensamma bästa, se Novak, Une Ethique économique [The Spirit of Democratic Capitalism], del 2, kap. 2, IV: “De l’utilité des riches”. 16 Den frihet människor utövar när de endast betalar för arbete som renderar en värdfull tjänst är stötande för dem som värderar sin förmåga högt, men inte vet hur de skall använda dem för att vara till nytta för andra. Sådana människor föredrar att vara på de politiska myndigheternas sida, där de inte behöver tillföra något för att få betalt. Allt som behövs är utförandet av en “offentlig tjänst”, det vill säga tillhandahållandet av en tjänst som allmänheten tvingas betala för, därför att den skulle välja att inte göra det om den hade något val. 17 Det skall medges att, fastän marknadsekonomin skapar en benägenhet hos människor att värdera kompetens och effektivitet, kommer inte alla värdera dessa egenskaper i samma utsträckning. Vissa kommer frivilligt betala ett högre pris eller godta en lägre kvalitet därför att de föredrar att göra affärer med människor av samma ras, tro, nationalitet och så vidare. Det finns inget att invända mot ett sådant tillvägagångssätt, förutsatt att dessa konsumenter är de enda som betalar för sina preferenser. 18 Andra initiativ påstår sig vara baserade på personlig interaktion snarare än på vad som betraktas som ett avhumaniserande penningbaserat system. Sådana initiativ brukar vanligtvis omfatta någon sorts byteshandel: “Du lär mig ryska, så målar jag ditt hus”. Ett sådant nätverk finns i Storbritannien (“Local Exchange Trading System”, LETS) med efterföljare i Canada, Schweiz med mera. Den franska skattemyndigheten bekämpar en liknande lokal organisation (“Système d’Echanges Locaux”, SEL) eftersom man naturligtvis inte betalar moms och inkomstskatt när man byter personliga tjänster. Som en del av denna allmänna trend borde vi också nämna “etiska fonder” eller “etiska banker” som kan tänkas ge lägre avkastning men som endast investerar i sådana företag som ledningen bedömer är berömvärd. Paradoxen här ligger i att ledarna för dessa rörelser generellt brukar uttrycka sin motvilja mot “den kapitalistiska marknaden”, samtidigt som det de och deras anhängare gör – deltar i frivilliga transaktioner utan kontroll eller subventioner från staten – är kapitalismens kärna. Ursprungligen publicerad i Libertarianskt Forum, nummer 3-4, Maj 2003	3.390625
Säkerhet på hala vintervägar Säkerhet på hala vintervägar Vintern överraskar ännu en gång. Uppskattningsvis hälften av bilisterna kör antingen med sommardäck eller med andra för väglaget olämpliga däck när den första halkan överraskar. Även om den tekniska utvecklingen har gått framåt med stora steg både vad gäller däckkonstruktion och dubbning, så finns det inte heller den här vintern ingenting som kan slå dubbdäck på isiga vägar. Däckanvändare har en lite felaktig bild av dubbfria vinterdäck. Fortfarande tror många att dubbfria vinterdäck är så kallade allvädersdäck, lämpliga för året runt bruk. Så är det inte. Moderna dubbfria vinterdäck, som exempelvis Nokian Hakkapeliitta R, är äkta vinterdäck. Dubbfria vinterdäck ska monteras på hösten då det börjar bli risk för is på vägarna och ska tas av på våren när solen börjar värma upp vägarna. På det sättet ger dubbfria vinterdäck det bästa möjliga körresultatet och man utnyttjar optimalt de goda vinteregenskaperna. Det finns inget däck som klarar av både vintern och sommaren i de varierande nordiska förhållandena. Därför rekommenderar vi vinterdäck för vinterförhållanden och sommardäck för sommarförhållanden. Ett modernt dubbdäck Det stämmer också att på ett halt väglag är dubbdäck det rätta valet. Det är bara dubbarna som klarar av att slå sönder is på vägbanan och på det sättet skapa grepp vid start och inbromsning. Dubbfria vinterdäck har förstås blivit mycket bättre under årens lopp, men de är fortfarande en kompromiss när det gäller isgreppet. När det gäller vägslitage är moderna dubbdäck betydligt miljövänligare än för några år sedan. Dagens lättmetalldubbar orsakar 25 procent mindre vägslitage än tidigare ståldubbar. Med hjälp av modern konstruktion och datorstyrd dubbplacering blir även däckljudet lågt. Kontrollerat sidogrepp Vid körning med dubbdäck är sidogrepp och hur man kan kontrollera en sladd en säkerhetsfråga som få bilister tänker på. Vanligtvis uppmärksammar bilisterna däckens grepp vid acceleration och inbromsning. Ingen vill hamna i en situation där däcken förlorar sitt sidogrepp. När bilen förlorar sitt sidogrepp strävar fordonet att gå rakt fram i en kurva, vilket kallas för understyrning, eller fordonets bak börjar sladda, vilket kallas för överstyrning. För att kunna hantera fordonet på ett säkert sätt kräver båda lägen erfarenhet av bilföraren. Nokian Tyres har alltid försökt maximera säkerheten på sina vinterdäck så att däcken varnar föraren när man håller på att förlora sidogreppet och att det ska gå att styra bilen även när man förlorar sidogreppet. Det är även viktigt att däcket har ett rätt förhållande mellan sidogreppet och greppet rakt fram, vilket gör att man kan köra smidigt och jämnt. Kolla lufttrycket I nya bilar är det ofta ett problem att kunna bestämma dimensionen på vinterdäck. Vanligtvis rekommenderar vi att vinterdäck ska ha samma dimension som de originalmonterade sommardäcken. På det sättet garanteras att vinterdäcken kan rulla fritt i hjulhuset i alla förhållanden. Även fälgarna ska vara av en typ som biltillverkaren rekommenderar. Däckverkstaden eller däcktillverkaren kan rekommendera vilket lufttryck vinterdäcken ska ha. Våra testkörningar visar att på vissa bilmodeller ska vinterdäck ha lite högre lufttryck än sommardäck. Det ger bilen betydligt bättre köregenskaper och säkerhetsmarginaler när man håller på att förlora greppet. Skifta om däcken Det blir allt viktigare att skifta däck. Bilarna har starkare motorer och de har breda lågprofildäck. På grund av detta slits drivdäcken betydligt mer än frirullande däck redan efter en relativ kort körsträcka och blir en säkerhetsrisk. Vi har sedan länge rekommenderat att skifta däcken bak/fram efter 800 – 1 000 mils körning. På det sättet slits däcken jämnt och deras livslängd ökar avsevärt. Om det finns en stor skillnad mellan slitaget på fram- och bakdäcken ökar risken för plötslig och okontrollerad sladd vid omkörning och filbyte. Även dubbarna håller längre när däcken skiftas. Läs mer:	3.125
Har du tröttnat på att bara spela andras låtar hela tiden? Vill du utveckla ditt eget låtskrivande? Då är ämnet Text & Musik något för DEJ. I kursen jobbar vi i grupp om 5-6 elever med kreativt komponerande där du skriver dina egna låtar med ackord, melodi och text. Vi går igenom dom vanligaste sätten att sätta ihop låtar inom pop / rock / visa. Vi jobbar också med olika teman i texter och ”bollar” hela tiden idéer mellan varandra. Vid vårterminens slut går vi sedan in i Kulturskolans egna studio och spelar in dom färdiga låtarna. Kursstart: HT 2012	2.8125
Nyheter - 2013-02 - Nu finns 3D CAD-modeller för ett urval av våra produkter tillgängliga i MagiCad och AutoCad .dwg. Ladda ner här... - 2013-01 - Nu lanserar vi PREMABLOCK ® CentralShunt - en prefabricerad funktionsenhet som verkar som ”nav” i ditt system och fördelar flödet till anläggningens olika kretsar. Läs mer om konceptet och dess fördelar här... - 2012-03 - Prema lanserar en ny version av sin automatiska luftavledare PRE-V35. Läs mer här... PREMA är ett företag som specialiserat sig på shuntgrupper för vattenburna värme- och kylanläggningar. PREMA inriktar sig i första hand på prefabricerade lösningar vilka redan vid tillverkning anpassas för en specifik anläggning. PREMA har sedan 70-talet försett marknaden med 1000-tals shuntinstallationer – alltifrån mindre system upp till stora dimensioner och även system med extrema tryck- och temperaturkrav. PREMAs system är utformade för maximal flexibilitet, servicevänlighet och optimerade driftskostnader. Med en rikstäckande försäljnings- och supportorganisation kan PREMA erbjuda konsulter och entreprenörer kvalificerad rådgivning vid dimensionering av kundanpassade system.	1.695313
STOCKHOLM (Direkt) Bankaktier hade en stark utveckling i Europa på måndagsförmiddagen i spåren av spekulation om att en europeisk bankunion rycker närmare. I övrigt var sentimentet i Stockholm småsurt med Tyskland. Londonbörsen håller stängt. Stockholmsbörsens OMXS30-index hade tappat 0,1 procent till noteringen 956, kring klockan 14.15. Omsättningen på Stockholmsbörsen var enbart 3,6 miljarder kronor. Inklusive handeln på Chi-X, Burgundy, Turquoise och Bats omsattes kring 5 miljarder kronor när London håller stängt för Spring Bank Holiday och Queen´s Diamond Jubilee på måndagen och tisdagen. I Europa backade DAX 0,4 procent medan CAC och Euro Stoxx steg 0,8 samt 1,0 procent. Såväl Italien- som Spanienbörsen, som annars haft extra tung utveckling i år, avancerade med stöd av bland annat finans. Även i Stockholm hade de fyra storbankerna en relativt god utveckling och var 0,4 till 0,9 procent högre. Under helgen har ytterligare utlåtanden från europeiskt håll gått i riktning mot att en bankunion kan närma sig. "Helgens uttalanden fortsätter i samma spår som förra veckans trend. Även om det inte är något konkret att gå på, indikerar uttalanden att det jobbas febrilt för en mer långsiktig lösning på skuldkrisen till EU-toppmötet i slutet av juni. Tidigare åtgärder har enbart köpt sex månader. På marginalen tas utlåtandena som positivt av marknaden och håller hoppet vid liv. Samtidigt har marknaden hört det förr och väntar på något konkret", säger Martin Enlund, ekonom på Handelsbanken Capital Markets, till Nyhetsbyrån Direkt. Bland annat har Wall Street Journal under helgen citerat källor som menar att Tyskland kan tänka sig att slopa sitt motstånd mot euroobligationer och en bankunion, om ytterligare makt överförs till EU. Förhandlingar ska pågå i denna fråga. Europas ledare bör öka ansträngningarna att skydda bankerna i euroområdet genom en mer robust "bankunion", menade Spaniens premiärminister Mariano Rajoy i ett tal i helgen. På valutamarknaden har euron återhämtat sig något mot 1:245 gentemot dollarn medan spreaden mellan såväl spansk som italiensk tioåring gentemot tysk motsvarighet krympt. Indextunga H&M var ned 0,5procent. Volvo tappade vidare 0,8 procent, en vinstvarning från den kinesiska tillverkaren av anläggningsmaskiner Lonking Holdings bidrog till pressen. Scania var samtidigt ned 0,9 procent. Scania, MAN och Volkswagen meddelade i helgen stora förändringar i sina ledningsgrupper. Martin Lundstedt tar över som vd på Scania den 1 september då Leif Östling i stället blir medlem i Volkswagens ledningsgrupp, i linje med florerande rykten. Dessutom får Scania fyra nya personer i sin verkställande lening, varav två kommer från Volkswagen. Inom råvarurelaterat tappade Boliden 0,7 procent. Inom cykliskt var vidare verkstadsbolagen Assa, Sandvik och Alfa Laval samtliga mellan 0,6 och 0,7 procent lägre. Electrolux backade drygt 2 procent. I fredags stängde Whirlpool nära 7 procent ned i USA i en allmänt svag marknad tyngd av makrodatabesvikelser, inte minst en tunn jobbrapport. Bland mindre bolag lyfte Orexo 14 procent sedan det omförhandlat villkoren för bolagens samarbete kring produkten Abstral med Prostrakan. Den nya överenskommelsen innebär att Prostrakan förvärvar rättigheterna till Abstral i Europa samt Orexos del i samriskbolaget för de nordiska marknaderna. Samtidigt förvärvar Orexo samtliga rättigheter till Abstral i USA från och med den 31 december 2012. AQ Group, tidigare Aros Quality, avancerade dryga 8 procent med stöd av en köprekommendation i Börsveckan. USA-terminerna var oförändrade till 0,3 procent högre inför eftermiddagens statistik över industriorder i april.	2.140625
Hemma har du säkert en plan för hur ni ska agera i händelse av t.ex. brand, har försäkrat dig om att brandvarnaren fungerar och har tänkt ut hur ni ska ta er ut ifrån olika delar av hemmet. På din arbetsplats har ni säkert brandövningar och ansvariga som kan hjärt- och lungräddning, men hur är det egentligen under semestern? Del ett i temaserien Resesäkerhet: ”Man kan underlätta för sig själv och minska risken för att råka illa ut genom att förbereda sig väl och genom att veta hur man bäst ska bete sig i olika typer av händelser”. Detta menar Carin Oleryd som studerar sista året på utbildningen Risk Management i Mölnlycke och som studerat bland annat hotell- och resesäkerhet. En av de mest allvarliga händelserna som fortfarande finns färskt i våra minnen är tsunamin som december 2004 slog in över bland annat Thailand och lämnade efter sig fullständig förödelse. Så här i efterhand så vet man att om man reagerat på de tecken som fanns, och om man haft kunskap och information så hade många tusentals liv kunnat räddas. Men vem kunde tro att det en dag skulle komma en jätte våg och spola bort liv och allt annat i sin väg? Men Carin pekar på att det är detta som är riskhantering. ”Att kunna förutse det man tror aldrig skulle kunna hända”. Carin fortsätter: Säkerhet börjar bli ett allt större ämne på allas dagordning, men jag anser att det finns en hel del för turism- och reseindustrin kvar att arbeta med inom ämnet. Det ser i alla fall väldigt olika ut. Jag tycker att man bör kunna sätta större press på resebolagen och att informationen kring risker och eventuella faror på reseorten kan bli tydligare och få ta större plats. ”Med andra ord”, fortsätter hon. ”Man kan aldrig lita på, eller ska i alla fall aldrig ta det som en självklarhet, att hotellpersonal eller andra ansvariga kommer att finnas där för dig i en händelse av kris och tala om för dig hur du ska hantera situationen. Då är det bättre att kunna lita till sig själv. Och det gör man genom att skaffa sig kunskap.” Forskningen säger att om tanken på en händelse redan formats i ditt huvud och om du lagt upp en strategi för den händelsen så är chansen otroligt mycket större att du faktiskt kan använda dig av den kunskapen även under mycket svåra och pressade förhållanden”. ”Om jag skulle ge några råd”, säger Carin, ”så är det att, Ett: Fråga och ställ krav, begär att få veta! Hur arbetar hotellet ni ska bo på med säkerhet? Vad gäller exempelvis brand? Hur ser deras policy för hotellsäkerhet ut? Har de haft en utrymningsövning nyligen? Hur gick den? Två: Utbilda dig själv! Var finns närmaste nödutgång? Är den framkomlig? Reser du med barn? Planera i förväg hur ni ska hantera en situation där familjen är hotad. Vem tar hand om vilket barn. Våga föreställa er det mest fruktansvärda. Tre: Vänta inte och se hur andra reagerar! Vi människor är flockdjur. Vi gör gärna som alla andra. Detta har fått förödande konsekvenser när man väntat för länge med att exempelvis utrymma en brinnande byggnad. Ett sådant exempel är Backabranden i Göteborg, där tecken på brand fanns i ett ganska tidigt skede.” Vi svenskar kan dessutom vara lite försynta och har ibland svårt för att ställa krav. Vi vill ogärna vara till besvär. Men då får man ställa sig frågan vad som är viktigast. Det kanske är värt att känna sig lite dum och tjatig under några minuter om du vet att det ökar din egen och din familjs säkerhet? Carin Oleryd går sista året på utbildningen Risk Management i Mölnlycke där hon utbildar sig till säkerhetssamordnare. Carin har själv rest en del utomlands och kan jämföra sina erfarenheter från att ha rest med de stora charterbolagen med den kunskap hon idag besitter från sin utbildning. I detta och kommande inlägg kommer hon förmedla sina kunskaper så att du kan vara bättre förberedd inför en kommande semesterresa. Följ RESA MED BARN på Facebook, så missar du inte något inlägg! Tipsa dina vänner som reser genom knapparna nedanför.	3.203125
Jag har jobbat fackligt stort sett i hela mitt liv. När jag var facklig företrädare i Kommunal var flera av de fackliga företrädarna centerpartister, vänsterpartister och till och med Moderat. I stadgarna stod det helt klart och tydligt vilket samhälle som facket skulle arbeta för. Men medlemmarna röstade på dessa personer vid varje val ändå. När jag påtalade detta om och om igen så blev det bara fånigt. Till slut var det jag och en socialdemokratiskt kamrat som fick gå. Vi ansågs för socialdemokratiska för att passa in i organisationen. De som stöttade oss då var konstigt nog arbetsgivarnas företrädare. Vem bryr sig om stadgar eller visioner när personerna är trevliga? Att högerpartierna är rena arbetsgivarpartier som kan tänka sig försämra a-kassa, LAS eller sänka löner av ideologiska skäl ville ingen lyssna på. Socialdemokraterna måste ju vara lika djävliga som arbetsgivare när ekonomin tryter. Sammarbetet mellan LO och Socialdemokratin har varit en styrka och gjort att vi fått det starka samhälle som vi vill ha. Men vi har även skapat nya orättvisor när flera fackpampar och förtroendevalda har satt sig på höga hästar. Att bevilja höga bonusavtal eller utnytjat systemet har starkt ifrågasatt förtroendet. I flera förbunds stadgar anges att facket ska verka för en socialistisk samhällsutveckling. Vart fjärde LO-förbund har stadgar som anger att de ska verka för en socialistisk demokrati, eller för demokratisk socialism. Ett av dem är Målareförbundet. Kommunal ska verka för demokratisk socialism, enligt stadgarna. På förbundets kongress i maj ville ledningen införa en ny målparagraf utan ordet socialistisk. Men efter en lång, känslosam debatt röstades förslaget ned. I de kommuner som det är borglig majoritet har ju flera av dessa politiker lyckats bättre med att införa heltider än i socialdemokratiska. Då kan det vara svårt för kommunalarna att bry sig om stadgar och ideologi. Livs anser att både feminismen och socialismen är viktiga ideologier för facket. Jag är fortfarande inte helt övertygad om att feminism är en ideologi. Men personligen tycker jag att det är bra att ideologierna är kvar i stadgarna. Facket kan inte bara vara ett försäkringsbolag eller intresseföreningar för stunden. Facket måste även se över horisonten och ha ett längre perspektiv än det dagliga arbetet för medlemmarnas intressen. Men frågan är när inte ens Socialdemokrater anser att de är socialister och säger sig verka för ett socialistiskt samhälle. Hur kan vi då kräva av facket att göra detsamma? 2009-04-05, 22:28 Permalink Andra bloggar om: Wanja lundby wedin Stadgar Ideologi Politik Visioner Socialism Mona sahlin Björn! Om ni hade större stöd hos arbetsgivarna än hos medlemmarna, då hade ni verkligen arbetat på fel sätt! En kunnig och trevlig arbetskamrat vinner naturligtvis fler anhängare än en politruk som till varje pris försöker övertyga medlemmarna att välja facklig ledning utifrån partitillhörighet. När jag en gång i tiden var fackligt förtroendevald prioriterade jag det som medlemmarna krävde av mig. De hade valt mig till klubbordförande för att arbeta för bättre löne- och arbetsvillkor, inte för att bedriva partipolitisk verksamhet. Den som i alla sammanhang blandar in partipolitik, stöter ofta bort eventuella sympatisörer och kan väcka motvilja mot både fackligt och politiskt engagemang. Ideologisk insikt måste komma på samma sätt som en vattendroppe urholkar stenen, men förhoppningsvis i något snabbare tempo! LO-topparnas agerande väcker ilska hos medlemmarna på lägsta nivå. Lågavlönade får betala höga avgifter till fack och a-kassa, samtidigt som de har svårt att se vilken nytta de har av det fackliga medlemskapet. Jag tror inte på fackföreningar som under en högerregering försöker låta stridslystna, men som under en socialdemokratisk snabbt gömmer undan de fackliga vapnen och istället ägnar sig åt att enbart skapa goda levnadsvillkor för egen del! Björn Andersson: Du har nu läst mitt inlägg lite tokigt. Det var inte medlemmarna som krävde min avgång. Det var en ombudsman och en ordförande. Jag skriver även att det handlar mer och socialdemokratiska värderingar och inte partipolitik. Hur tänker du nu när Vänsterpartiet i Oxelösund prioriterar en bandyplan före skola.vård och omsorg? Hej Björn! Det var ju bra att det inte var medlemmarna som tröttnade på er, där hade jag tydligen helt missuppfattat dig. Du brukar ju inte låta som en politruk, varken muntligt eller skriftligt! Tyvärr har jag lite svårt att få en klar bild av vad som menas med socialdemokratiska värderingar när jag läser diverse bloggar. En del av dem står mycket långt till höger och borde förmodligen söka medlemskap hos högern. Igår läste jag t.ex. följande: "Leif Haglund: Jag tror inte att merparten av s-medlemmarna och långt mindre de som röstar på socialdemokraterna är socialister. S-partiet måste hänga med i utvecklingen och inte alltför mycket avlägsna sig från medborgarnas politiska preferenser. Det är deras vilja som den förda politiken ska förverkliga, inte ett envist fasthållande av politik som var gångbar förr." Vad finns det för ideologi i den sortens resonemang? Jag trodde att syftet med SAP var att jobba för ett samhälle som bäst överensstämmer med medlemmarnas åsikter, inte att låta sig ledas som ett löv för vinden. Däremot anser jag inte att formellt fristående organisationer som fackförbund och hyresgästföreningar ska ha fasta kopplingar till politiska partier. Förmodligen kan främst (S) se resultatet av sådana intima förbindelser i form av dåliga opinionssiffror när bl.a. LO-ledningen vacklar som en viljelös koloss. Jag är inte speciellt insatt i turerna kring idrottsplatsen i Oxelösund, men som du vet var det Vänsterpartiet som föreslog en mindre skattehöjning för att finansiera olika behov, men (S) valde att minska på antalet kommunanställda. Eftersom diskussioner fortfarande pågår överlåter jag till dem som har större sakkunskap att debattera ämnet. Men, såvitt jag har uppfattat läget handlar det om en idrottsplats, där inte bara bandyn ska få plats. PRO & SPF är två exempel på föreningar där partitillhörighet inte diskuteras. Det som är båda föreningarnas uppdrag är att göra det bästa möjliga för pensionärerna. Ett typiskt enfrågeparti. LO-facken har en gemensam uppgift och det är enligt min mening,att se till de som är medlemmar får bästa möjliga utbyte av fackets viktiga arbete. Partitillhörigheten i arbetskraften varierar - man samtliga fackföreningsmedlemmars intresse skall tas om hand av LO-facken. Ett starkt LO skulle tjäna på att vara opolitiska. Modellen att försörja ett parti mot att det arbetar mer för den gruppen än andra skadar båda parter. Jag tror inte att LO behöver vara förbundet med SAP. LO borde låta sina medlemmar formulera en rad politiska krav som partierna sedan får ta ställning till, de partier som godkänner flest av LO:s krav får också starkast stöd från LO. Det skulle knappast gynna de borgerliga, men däremot sätta press på vänsterpartierna att inte glömma bort arbetarklassen, som de så ofta gör. Bra att du tar upp ämnet! Ett LO / fack som inte är bundet till får större trovärdighet och det skulle vara mer naturligt att gå med i det. Jag tror det kan bli starkare då de kan sammarbeta bättre med en alliansregering. Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt. Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.	2.515625
Boenderymlighet och bostadens utrustningsnivå beskriver tillsammans bostadshushållets boendenivå. Klassificering av boenderymlighet: (Sedan år 1989 räknas inte köket med som ett separat rum vid beräkning av rumsantalet.) Utrustningsnivå: Fr.o.m. år 2005 har utrustningsnivån beskrivits med bara två grupper: Boendetätheten är ett relationstal som uttrycker relationen mellan bostadens storlek och antalet personer som bor i bostaden. Bostadens storlek anges antingen i antal rum eller som yta. Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet. Bostäder klassificeras enligt användningssyftet i permanent bebodda, tillfälligt bebodda bostäder och i bostäder som inte är i bostadsbruk. Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i befolkningsdatasystemet omfattar bostäder som i verkligheten inte används som bostäder eller som är felregistrerade. Sådana bostäder ingår inte i statistiken över bostadsbeståndet då man på basis av andra registeruppgifter har kunnat konstatera att det rör sig om felregistreringar eller bortfall. Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft. Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende. Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta. Bostädernas medelstorlek erhålls då bostadslägenheternas sammanlagda yta divideras med det totala antalet bostäder. Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader). Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader - t.ex. underjordiska oljecisterner - räknas inte som byggnader. Skjul av lätt konstruktion, kiosker o.d. som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg o.d. anses inte heller utgöra byggnader. Statistiken över byggnadsbeståndet omfattar inte Uppgifterna om byggnadsbeståndet har erhållits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktion i huvudsak är gjorda av. Klassificeringen är följande: Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår. Hus med minst tre bostäder av vilka åtminstone två bostäder är ovanpå varandra. Bostäder indelas enligt hustyp på följande sätt: Med internat (specialkonstruerat internat) avses en byggnad avsedd för kollektivt boende där invånarna har gemensamt kök, vardagsrum och/eller gemensamma sanitetsutrymmen. I ett internat av denna typ finns det i allmänhet inga egentliga bostadslägenheter. Byggnadstekniskt avviker ett specialkonstruerat internat inte nämnvärt från en inkvarteringsbyggnad. Internat är avsedda för specialgrupper, såsom åldringar, handikappade o.dyl. Vanliga bostadsbyggnader som har uppförts med tanke på specialgrupper men som till sin utrymmesfördelning inte avviker från det normala (t.ex. gemensamma utrymmen) betraktas inte som internatbyggnader. En bostad som befinner sig i en byggnad som till användningssyftet klassificerats som internatbyggnad, betraktas som normal bostad om den har följande egenskaper: Internatbostäderna beskrivs inte som en egen grupp, utan de räknas till det normala bostadsbeståndet. De internatbostäder som inte uppfyller ovannämnda villkor har överhuvudtaget inte noterats i statistiken över bostadsbeståndet. Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året. Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken. Ett kök är ett rum som är inrett med tanke på matlagning. Ett utrymme som är inrett för matlagning, men som är mindre än 7 kvadratmeter, betraktas som kokvrå eller kokutrymme. En byggnads nätanslutningar är Ett rum är ett utrymme med fönster, en golvyta på minst 7 m2 och en medelhöjd på minst 2 meter. En farstu, veranda, sovalkov eller annat motsvarande utrymme betraktas inte som ett rum. Rumsantalet inkluderar i allmänhet inte köket. Normerna för trångboddhet är följande: De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3. Indelningen av bostäder enligt upplåtelseform är följande: Ägarbostad Hyresbostad: Bostadsrättsbostad Annan upplåtelseform: Okänd upplåtelseform I statistiken över bostadsbeståndet har upplåtelseform i huvudsak bara definierats för bostäder med stadigvarande boende. Med uppvärmningssätt avses det uppvärmningssätt som huvudsakligen används för att värma upp byggnaden. Det finns också uppgift om uppvärmningssätt för bostäder. Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften i byggnadsprojektanmälningarna från kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov. Klassificeringen är följande: En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt. Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar. Uppgifterna om byggnadernas och bostädernas utrustning härstammar från byggnads- och lägenhetsuppgifterna i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem. Bostadens utrustning: Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts. Byggnadens utrustning: Sedan år 2005 beskrivs bostadens utrustningsnivå enligt en indelning i två klasser: Tidigare år indelades bostadens utrustningsnivå i tre klasser: Med värmekälla avses det bränsle eller den värmekälla som huvudsakligen används för uppvärmning av byggnaden. Det finns också uppgift om värmekälla för bostäder Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften av kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet i allmänhet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov. Klassificeringen är följande: I byggnadens våningsantal inräknas alla de huvudsakligen ovanför markytan belägna våningar, där det finns bostads- eller arbetsrum eller utrymmen i enlighet med byggnadens användningssyfte. Om antalet våningar är olika i olika delar av byggnaden, avser våningsantalet i allmänhet det största antalet våningar i byggnaden. I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.	3.1875
En strid ström av besökare kommer till kyrkan Santa Maria della Vittoria i Rom. En av Roms stora sevärdheter är Cornarokapellet till vänster i kyrkan. Dekorationer och skulpturer i kapellet är av Gian Lorenzo Bernini. Som oöverträffad arkitekt, skulptör och mediegeni i 1600-talets Rom gav han staden ett markant utseende. Den barocka karaktären tävlar ännu med de antika resterna. Altarscenen i Cornaro-kapellet visar den ”heliga Teresas extas”: kvinnan är höljd i sin voluminösa dräkt, tillbakalutad på ett moln och, med sänkta ögonlock, vänd mot ängeln som leende riktar sin pil mot henne. Gruppen är belyst från en dold öppning av det naturliga ljuset förstärkt av förgyllda strålar. I skulpturgruppen förverkligas, synligt och åskådligt, det som Teresa skriver om i sin självbiografi: hon beskriver hur ängeln genomborrar henne med sin pil ”många gånger”. Teresa skriver att genomborrandet gav henne en intensiv själslig njutning som också ”till inte ringa del” påverkade kroppen. Hur många besökare har inte sett öppen erotik i figurerna: den medelålders asketiska kvinnans orgasm i drömmen om den ljuvliga ängeln! Den starka erotiska utstrålningen i scenen har varit och är ett tolkningsproblem och en svår utmaning för dem som önskar frilägga de religiösa grundmönstren eller se ”andliga” eller till och med intellektuella betydelser som budskapet. Mästaren Bernini försvaras i många utläggningar om kapellets utsmyckning från anklagelser om något alltför lättköpt, en djärv sinnlighet. Känslan kan lätt infinna sig hos en nutida åskådare att man når en slutstation i förståelse, när den sexuella fantasin framstår som förklaringen till Teresas vision: ”aha, skulpturen blottar hur hon klädde sina undertryckta lustupplevelser i religiös språksymbolik…”. Men, det är inte slutet man nått, utan början. Man måste gå mycket längre väg och vara mycket mer uppmärksam på nyanser. Det grundläggande problemet blir till sist hur själva teckenmekanismen fungerar: på vilket sätt refererar figurerna Teresa och ängeln i kapellutsmyckningens sammanhang och till vad? Ett sådant teoretiskt perspektiv utesluter inte alls de erotiska inslagen, men de blir element i betydelsebildningen i stället för svaren på frågorna. Under 1980-talet publicerades viktiga undersökningar om kapellets betydelser. Ledande bland forskarna i det skedet var Irving Lavin med verket ”Bernini and the unity of visual arts” (1981). Lavin uppmärksammar samspelet mellan konstarter i kapellets utsmyckning: måleriet, skulpturen och arkitekturen integreras i varandra, till ett harmonierande och grandiost uttryck för kristendomens triumf, med Teresas vision och karmeliternas religiositet som motiv. Lavin bortser inte från kärlekstemat i mötet mellan Teresa och ängeln, han tolkar det som ett spel mot bakgrund av brudmystiken i Höga visan. En perfekt harmoni i uttrycket, konsekvens och en tydligt läsbar begreppsbildning i betydelserna – dessa drag blev genom Lavins tolkning mer stadfästa. I Lavins anda är en artikel av Rudolf Preimesberger från 1986, med tesen att scenen med Teresa och ängeln är en instans av talekonstens lärosystem. Synliggörande av begrepp eller tankar, ”concettismo”, var en förståelseram för dikt, filosofi och allegorisk bildkonst i 1600-talets Rom. Tendensen för 1600-talets lärda elit var att ”läsa” de visuella uttrycken och att uppfatta betydelsemekanismen som ”allegori” eller ”metaforer”. Det visuella centrum som den öppna altarbilden erbjuder blir enligt Lavin och Preimesberger en metafor för hela skapelseberättelsen, en universell symbol för det gudomliga ordet. Tanken att bilder är förklädda ord har ifrågasatts genom performativ tolkningsteori, under det senaste decenniet. I stället för att ”läsa” betydelserna, direkt eller indirekt (som allegorier eller metaforer) väljer tolkaren med det performativa perspektivet effekter, händelser och reaktioner. Inom ett projekt med fokus på performativitet och 1600-talets kultur i Rom har Mårten Snickare analyserat stilbegreppet ”barock” och även tillämpat det på nutida konst. Snickare betonar det disharmoniska och överraskande i det som benämns ”barock”. Uttryck med denna karaktär tycks vara i ett tillstånd av förvandling, som om de ständigt höll på att bli till. Åskådaren eller mottagaren dras med i en process som inte stannar vid det konkreta verket, utan som etableras genom akter, i olika situationer av meningsalstring. ”Barock” som term för en plats som just Cornaro-kapellet ger således en helt annan uppfattning än den upphöjda harmoni mellan konstarter som är Lavins ledstjärna. Enligt min tolkning åskådliggör Berninis gestaltning, visuellt, passagen från döden till livet efter detta, enligt den jesuitiska lära som inspirerats av både Paulus och Thomas av Aquino. Den kroppsliga uppståndelsen är ett tema i läran. Vid döden skiljs kropp och själ och själen inväntar längtande sin kropp som skall återkomma ”förhärligad” vid tidens slut. Vad som väntar den ångestfyllda döende människan i nästa liv är alltså inte en frigjord själ, utan en ny och lika individuell kropp tillsammans med själen. Kapellet suggererar ett liv vi inte kan föreställa oss annat än indirekt genom liknelser eller jämförelser, men det är inte begrepp eller tankar som liknelserna handlar om, utan om erfarenheter och levande organismer i någon mening. Traditionen från 80-talets tolkningar (Lavin och Preimesberger) har fått ett viktigt tillskott i Claudia Lehmanns analytiska verk Un pien teatro di Meraviglie. Gian Lorenzo Bernini vor dem Hintergrund konzeptischer Emblematik (Peter Lang, 231 s). Man kan säga att Lehmann grundligt utvecklar och förtydligar Preimesbergers förslag att ”concettismo”, en retorisk struktur, är den modell som Bernini använder i sitt uttryck. Enligt Lehmanns tolkning blir scenen med Teresa och ängeln en tankekärna som kan kombineras på olika sätt tematiskt, beroende på hur de olika motiven i utsmyckningen relateras till denna kärna. Systemet är alltså flexibelt och elastiskt, det kan anpassas till olika behov och personer och till olika slags intentionsdjup. Men det rör sig om ”läsarter” och en riktning från det kroppsliga till det intellektuella. Betraktaren ska gripas av förundran och beundran och börja söka efter verkets mening – ett sökande som går ut på att bryta upp bilden eller kroppen, alltså det sinnligt åskådliga, för att ur höljet få fram en ren andlighet, ett rent intellektuellt ”skådande”, ett paradoxalt tillstånd eftersom det är ett slags seende utan ögon. Lehmann hävdar att Bernini till fullo delade de tänkesätt som var typiska för de lärda jesuiter som var hans uppdragsgivare. Målningar och skulpturer skulle vara som predikningar eller helst komplicerade filosofiska lärobyggen. ”Seende utan ögon” är mystikens och platonismens paradoxala insikt. Bernini anspelar på denna föreställning om mystisk vision i ängeln som ”ser” på Teresa utan fysisk blick i sina blanka ögon. På samma sätt urskiljs Cornaro-familjens medlemmar i sidonischerna på ömse sidor om altaret: de som var döda vid tiden för kapellets tillkomst har tomma ögon i sina livliga ansikten, medan uppdragsgivaren Federico Cornaro, som levde vid denna tidpunkt, har fysiska ögon i sitt behärskade ansikte. Bernini anknyter till de föreställningar som kretsar av införstådda delade, från elitens sofistikerade förväntningar till mer öppet tillgängliga budskap: hans verk har den repertoar av teman, figurer och motiv som man kunde känna igen och förvänta sig, med eller utan stor lärdom i bagaget. Han för in betraktaren på kända vägar för att sedan låta allt vidga sig bottenlöst i något hisnande och främmande. Kännare och teoretiker ville ha finslipade system av ord i samspel med bild, formuleringar som genom svårighetsgraden skulle väcka reaktioner av beundran och förvirring hos betraktaren. Mottagaren skulle bli påverkbar och påverkad, blottställd för inflytanden. Denna typ av elitbetraktare fick allt vad han ville ha och mer därtill. Bernini förde vidare sina uttryck genom det teoretiska regelverket till det okända och oväntade. Även elitbetraktaren hamnar på ett gungfly av osäkerhet. Vad Bernini tänkte om de olika konstarterna och om avbildning i allmänhet är återberättat av andra personer – hans egen son, en italiensk klassicistisk konstteoretiker och en fransk aristokrat och diplomat. Vi får ta del av Berninis konstteori indirekt och med de urval som intresserat författarna. På ett ställe får vi ”höra” hur Bernini talar om samspelet mellan måleri, skulptur och arkitektur: de ska utgöra en ”vacker blandning” (”un bel composto”). Detta citat har tagits som belägg för Lavins uppfattning om harmoni eller enhet mellan konstarterna. Men, ser man närmare på fortsättningen av citatet, så visar det sig att Bernini tänker sig samspelet så att varje konstart behöver de andra, för att var och en av dem ska kunna nå utanför sina egna ”regler”. Blandningen tjänar alltså upplösningen av det systematiska och öppnar för det okända. En retorisk läsart av kapellet står alltså mot en performativ. Kortfattat kan man säga att tankeinnehåll står mot erfarenhet, tankesystem mot handlingsberedskap och text mot bild eller scen. De substantiella skillnaderna i uppfattning gäller dock främst teckenmekanismen. Den retoriska tolkningen går från bild och kropp till tanke; det synliga tecknet är ett skydd eller ett skal; att stanna kvar i det visuella är att förbli i ett omoget stadium eller visa en oförmåga att nå vidare in i ett mer abstrakt modus av reflexion. Den performativa tolkningen betonar effekten av uttrycket som helhet; mottagarens kropp och känslor aktiveras i mötet med konstverket; bildrummen och de skulpterade figurernas hållning och minspel är inslag i en indirekt verklighet som är både närvarande och undflyende, både ett annat slags vistelseort och en reflexionsgrund. Men vad händer då med det erotiska draget i gestaltningen? För den språkfilosofiska inriktningen är den kroppsliga sensualismen ett inslag i det hölje som döljer något annat, en motsats, blottad genom en likhet som istället blir en kontrast. Det erotiska försvinner helt enkelt på en högre nivå, på samma sätt som lusten till vackra kroppar är det man lämnar bakom sig på himlastegen mot fullkomning, enligt platonismen. I den performativa tolkningen är en erotisk betydelse fundamental. Frågan är bara: vilket slags erotik är det som skildras? Jag tänker mig att Teresa och ängeln omedelbart och intuitivt uppfattas som en erotiskt laddad scen. Men olika indicier förskjuter samtidigt betydelserna: hon är skildrad som fullkomligt orörlig; dräkten förefaller ha konsumerat hennes kropp, händer och fötter sticker fram likt rester av en kropp ur dräktens öppningar. Ängeln är varken manlig eller kvinnlig; den har en irrationell anatomi i sitt alltför långa, något skymda ben. Bernini skildrar något grundläggande mänskligt men på ett sätt som gör att man förstår att det handlar om en pågående förändring, som man ännu inte vet något om. De betydelser man kan vinscha fram ur Berninis gestaltning har aldrig något ”betecknat” som är abstrakt. Varje gång en scen eller en figur betyder något så är betydelsen också delvis kroppslig och därmed inte helt möjlig att tänka. Andra besökare, andra läsare tar över, väger de olika möjligheterna och skriver kanske nya tolkningar med nya teorier. Mer i ämnet - 3 jan 2004 Monstersex kastar ljus över gudsbegär	2.84375
Tidningsbranschen går en osäker framtid till mötes, där allt mer innehåll flyttar ut på internet. Många aktörer testar därför nya grepp för bland annat reklam, där Entertainment Weekly i senaste numret sticker ut genom en digital annons. På en av tidskriftens sidor finns en liten skärm, vilken visar ett realtidsflöde från mikrobloggen Twitter. När tekniksidan Mashable undersökte konstruktionen närmare upptäcktes inte bara en display, utan även en fullt fungerande Android-telefon. Enheten är en modifierad mobiltelefon tillverkad av Foxconn, vilket rent av går att ringa med. Operativsystemet är vad som verkar vara Android 1.5 eller 1.6, och konstruktionen med QWERTY-tangentbord är troligen av märket ABO. Telefonen har bland annat fungerande kamera och USB-anslutning, samt ett medföljande SIM-kort från T-Mobile. Den speciella tidningen är ett begränsat projekt, och kommer bara att säljas i 1 000 exemplar. Spekulanter på plats i USA får med andra ord skynda sig till tidningsställen.	1.890625
Finns inga bra städer. Malmö är också en skitstad, men en bättre skitstad än dom flesta. Alla städer, även skitstäder, är lika: dom har dåliga ställen och dom har bra ställen. Malmö, kungen av skitstäder, har mer bra ställen än alla andra. Henrik Möller och Video Direkt tycks fullständigt besatta av att skildra avigsidan av en stad som med hjälp av modern arkitektur, högskolan och Öresundsbron ofta beskrivs som “hipp” och “up and coming”. Jag känner delvis igen mig i deras beskrivningar av Malmö, då de stämmer väl in med intrycken man fick när man var på besök på 80-talet; en grå, gigantisk och farlig arbetarklasstad, där man kunde få på käften när och var och av vem som helst om man inte passade sig. Precis som duons tidigare alster (Nobellvägen, Vi kan bättre själv, Mysigt på Möllan) är Bra ställen att hänga på, bra folk att känna i Malmö en berättelse full av människospillror med drog- och spritproblem, socialt missanpassade sociopater, homofober, långtidssjukskrivna högerextremister och antisemiter som oftast är så neddekade att de knappt ens orkar gå utanför dörren utan att sätta sig och vila på första bästa elskåp. Berättaren, det allseende ögat, har en röst så fullkomligt sönderfrätt av surt bryggkaffe, flödder och röda Prince, att man hör hur ont det gör för honom att bara öppna munnen. Han berättar en släpig historia om mannen i Danzigmunkjackan som vi har sett i flera av de tidigare filmerna, en kille som var “så mycket Malmö att han bara kallades för ‘Malmö’”. Hans mamma bodde tidigare i förorten och brukade hänga på bingohallen, men det gav oftast ingen utdelning alls, varför han istället lyckades övertala henne att börja spela Netpoker. Som tur var hittade dom ett bra Internetcafé, Gameness, som dessutom hade ett fint rökrum (”med rejäla glas som höll luften ute och röken inne”). Kompisarna heter Danne, Hans och Frank. Deras gemensamma tillvaro går till synes ut på att bara hänga runt och göra mest ingenting på olika platser i Malmö, och då snackar vi förstås inte om bohemiska Möllan eller flashiga Västra Hamnen. Nej, deras små smultronställen består av stentrappor till frisörer med intillsittande elskåp där man kan ställa ifrån sig folkölen, övergivna parkeringsplatser, kamphundsrastgårdar, sunkiga porrbutiker och sönderslagna stolar som råkar stå vid ett stängsel. På restaurangen Öst Kina (sic) kan man om man har tur beställa det som blivit över sen dagens rätt för en billig peng: sushi med fem små rätter i ett (”dom tryckte ner sushin i kinamaten, det var bara att skyffla in… och skölja ner med folköl”). Röda bilen är en annan favoritplats; det är helt enkelt ett gammalt bilvrak som ingen vill kännas vid, som stått parkerat på Norra Grängesbergsgatan i flera år utan att någon brytt sig. Vid det här laget börjar man så smått känna något slags motvillig ömhet för huvudpersonerna; de framstår mer och mer som ett gäng övervintrade småknattar som aldrig fattat att de blivit vuxna och måste börja ta ansvar för sina liv. Allting flyter fram i långsamt tempo till stillbilder i bleka färger, och man riktigt känner den iskalla vinden blåsa runt öronen, betongdammet krypa in under huden. Vid avslutningsscenen om “tunnelen” är mörkret så avgrundsdjupt att det nästan är för mycket. Misären är helt enkelt fullkomlig, ångesten är total, och den lakoniska typen av malmöitisk humor som var relativt frekvent i de tidigare filmerna lyser nu med sin frånvaro. Men det betyder inte att man sitter och har tråkigt. Precis som när jag tittar på filmer av misantroper som Seidl och Haneke infinner sig istället ett slags berusning; all bottenlös förtvivlan och suicidal ruelse omsätts i ett tillstånd där jag paradoxalt nog sitter och skrattar. Att se filmen är helt enkelt som att vara med om en kaotisk terapisession, eller möjligtvis en demonutdrivning. Tro mig: Möllers och Video Direkts outtömliga Malmöprojekt lär skrida vidare. De må upprepa sig gång på gång, men de blir också bättre och bättre. Vid det här laget gör de filmer som är så bra att jag skulle vilja utnämna dem till klassiker, inte bara inom nollbudgetgenren. De får mig snarast att tänka på kompromisslösa visionärer som Roy Andersson eller Rainer Werner Fassbinder, och det är minsann inget dåligt betyg. Filmen har officiell premiär lördag 8 nov på Singsang, Norbergsgatan 24 i Malmö. Festen börjar 19.00. Ett eller två lämpliga band kommer spela.	2.421875
Antal omdömen Här kan du se medlemmens antal omdömen under olika perioder. Omdömespoängen är det totala antalet unika positiva omdömen minus det totala antalet unika negativa omdömen.<%= VipResources.SELLER_RATING %> Här kan du se medlemmens bedömningar på sin försäljning om han/hon sålt mer än 10 st objekt. Köparna har angivit vad de tycker på en skala 1-5 om 4 kriterier; objektbeskrivningen, kommunikationen, leveranstiden och fraktkostnaden.Länkar Här finns länkar till medlemmens övriga annonser samt för att spara medlemen som favoritsäljare i Mitt Tradera.	1.148438
För att vi ska kunna visa dig butiksannonser närmare dig behöver du godkänna att din webbläsare tar reda på din position. Denna information sparas inte av Tradera utan används endast för att ge dig mer relevanta träffar. När du klickat på ”Precisera position” nedan får du en fråga om du tillåter att webbläsaren fastställer din position. Om du tillåter det gör Tradera sökningen igen och presenterar eventuella butiksannonser som matchar din position. För att vi ska kunna visa dig butiksannonser närmare där du befinner dig behöver du uppdatera din webbläsare till en senare version. Du får då tillgång till tjänsten Geolocation, vilket möjliggör att webbläsaren kan ta reda på din exakta position.Stäng	1.25
Hennes blogg om livet som styvmamma till tre tonårsbarn, om 6 års längtan efter ett eget barn och inte minst om den provrörsbefruktning som till slut förändrade allt har under lång tid haft många trogna läsare. Möt Martina Michal som funnit tröst och hjälp i sin blogg efter en tuff tid. Om programmet: Senaste nytt från TV4:s lokala station. Så här i Göteborgsvarvstider är det många som snörar på sig sina löparskor, men det är betydligt färre som samtidigt tejpar igen munnen innan de beger sig ut. Vi har träffat ett gäng entusiaster som väljer att bara andas med näsan och som på detta sätt vill få fler att tänka på sin andning, även under fysisk aktivitet. Efter snart fem år i landet utvisas Afrim Pushkollaj med familj från Ånimskog. Hans vänner och arbetskamrater på Stora Strands lägergård protesterar kraftfullt mot beslutet som grundar sig på det som migrationsverket anser är en bristfällig ansökan om arbetstillstånd.	1.96875
Polisen utreder ett mordförsök sedan en man skjutit mot en annan i ett bostadsområde i Kista i nordvästra Stockholm på fredagskvällen. Flera personer ska ha hört skottlossningen och polisen har pratat med den man som säger sig ha blivit beskjuten. Ingen har dock skadats. Enligt uppgifter till polisen ska en misstänkt gärningsman ha försvunnit i bil från platsen, men ingen är gripen. — Vi vet inte riktigt vad som ligger bakom, säger Sven-Erik Olsson på Stockholmspolisen.	1.398438

End of preview. Expand in Data Studio

README.md exists but content is empty.

Downloads last month: 54

Size of downloaded dataset files:

129 GB

Size of the auto-converted Parquet files:

129 GB

Number of rows:

59,285,306

Collection including Finnish-NLP/swe_Fineweb2_edu_scores

Nordic datasets with Fineweb-edu predictions

Collection

13 items • Updated about 23 hours ago